BajsaBorta.nu

Inlägg gjorda i november, 2010:

En overklig händelse mitt i verkligheten

Har nu hämtat mig från gårdagens högst overkliga händelse! Jag trodde aldrig att jag skulle få en sån här chans att få framföra mina spartips. Förra veckan fick jag ett mail från en journalist på ett produktionsbolag som gör program för rikssänd radio. Igår ringde han och efter bara nån minuts konversation i telefon så frågade han om han kunde komma upp (jag bor i Norrland) och snacka mera redan på eftermiddagen/kvällen. Sagt och gjort – han kom! Vi hade husesyn (finns ordet husehör förresten?) här hemma och jag fick visa men framförallt prata om flera av mina spartips från bloggen men också mycket om finanskrisen, konsumtionssamhället och lite miljö. Om allt går som planerat kommer det att sändas en kväll senare under denna vecka. Jag återkommer isåfall med tid och radiokanal för dig som vill ta del. Eventuellt finns väl sändningen att tanka ner i Pod-version för den som inte har möjlighet att lyssna live.

Gå på toaletten tillsammans

På morgonen när hela familjen stiger upp är det vanligt att man börjar med ett besök på toaletten för att tömma blåsan. Säg att ni är 4 personer i hushållet och alla måste kissa. Gå på toaletten tillsammans och kissa på varandras kiss. Spola gör ni efter sista har kissat, då behöver ni bara spola en gång istället för fyra gånger!

En spolning = 2 L vatten

Du sparar 3 spolningar per morgon = 6 L

1L vatten kostar ca 0,012 kr

Besparing per morgon = 0,072 kr

Årsbesparing = 26 kr

Om du har en äldre toalett utan möjlighet att välja liten eller stor spolning så lär det gå åt mer än 2 L vatten per spolning. Vanligt är då 4 L, vilket med enkel matematik skulle spara dig 52 kr per år om hela familjen kissade på varandras kiss varje morgon ett helt år. Många bäckar små är väl ett väldigt passande uttryck till detta lilla spartips! 🙂

Göra en tröja av en pudel

Hittade en helt fantastisk bok som verkligen visar på snålhet ut i fingerspetsarna. Kendal Crolius har skrivit en bok om hur man kan sticka tröjor av hundhår – Knitting with Dog Hair. På Amazon.com kan du tjuvbläddra lite i boken, som har den fyndiga undertiteln:

”Better A Sweater From A Dog You Know and Love Than From A Sheep You’ll Never Meet”

Ja, varför inte! Har man en hund som fäller mycket hår så kan det säkert vara värt att samla upp det, spinna garn och göra nåt klädesplagg av det. Kommer säkert att värma gott, frågan är bara hur du luktar om ditt klädesplagg blir blött?

By dancing with wolves (Majic. Cropped by Pharaoh Hound.) [CC-BY-2.0 (www.creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia CommonsKeeshond Majic standing cropped (Wikimedia Commons)

Mer läsning om kläder av hundhår

Har du tänkt på residualvolymen idag?

Äter du fil eller yoghurt till frukost? Då har du kanske den i en tetrapak som du inhandlat från din mataffär, såvida du inte gör egen filmjölk. Om man bara låter filen rinna ur paketet så får man inte ut allt innehåll. En del brukar vika upp alla 4 hörn och sen försöka klämma ut det sista. Vill man vara extrem, och det är ju jag, så klipper man upp paketet och skrapar ur all filmjölk med en stekspade eller en slickepott.

62 g filmjölk kvar i paketet

62 g filmjölk kvar i paketet

62 g filmjölk kvar i paketet!

I min mätning (se bilden) så fanns det hela 62 g filmjölk kvar i paketet (1000 g) när den ställts på diskbänken för att slängas. Så hur mycket skulle man spara per år? I vår familj går det åt ca 2 paket i veckan.

2 pkt x 52 veckor x 60 g = 6240 g

Det motsvarar alltså 6,2 filpaket!! Den fil vi köper är den billigaste i vår mataffär och kostar ca 10 kr. Skulle vi klippa och skrapa ur all filmjölk skulle vi alltså spara 62 kr per år. Ibland händer det att vi köper en lyxigare variant, som t.ex. Fjällfil med hjortron eller yoghurt. Priset på dessa kan ibland vara det dubbla och spontant känns det som att paketen med yoghurt har större residualvolym.

Det bör tilläggas att min mätning är på standard filmjölk med fetthalt 3%. Självklart är residualvolymen fil/yoghurt korrelerat till fetthalten på produkten, då fetthalten påverkar trögheten i vätskan.

Det här tankesättet är nog inte främmande för dig om du är en snåljåp ut i fingerspetsarna. Just exemplet med filmjölken är ju bara början. Det finns ju massor med andra behållare vi inhandlar och där vi har mer eller mindre svårt att få ut allt innehåll. Lämna gärna tips i kommentarsfältet om du har andra exempel. Kanske vi kan göra en lista på olika behållare och möjliga besparingar vi kan göra.

Följ mig på: