BajsaBorta.nu

Inlägg gjorda i maj, 2012:

Handla mat utan inköpslista = jobba en extra månad varje år

Igår gjorde jag något radikalt! Jag for till mataffären utan att i förväg ha tänkt ut vad jag ska laga för mat, tillät både mig och barnen att plocka åt oss det som vi tyckte såg gott ut utan nån utarbetad plan om vare sig hur länge maten skulle räcka eller vad det skulle kosta.

Godare mat kostar mer pengar

Jag är fullt medveten om att det är skillnad på mat och mat. Det finns massor med produkter som helt enkelt ÄR mycket godare än budgetvarianterna. Exempel på produkter där jag ”uppgraderade”:

  • Prästost/Herrgårdsost (65 kr/kg) -> Västerbottensost (149 kr/kg)
  • Tomater (20 kr/kg) -> Körsbärstomater (45 kr/kg)
  • Rynkeby Apelsinjuice (8,30 kr/L) -> Brämhults färskpressade apelsinjuice (30 kr/L)
  • Valio 1L yoghurt (17 kr /L) -> Yoggi Dröm småförpackningar (35 kr /L)
  • Vatten (0 kr) -> Burn energidryck (11 kr/burk)

Det finns inget snack om att de dyrare produkterna i detta fall ÄR mycket godare! Om du provat dessa håller du säkert med mig.

Hur mycket dyrare blev matkassen?

Jag brukar normalt landa på 800 kr på storhandlingen när jag tidigare veckohandlat. Då har jag slaviskt följt min handlingslista och i förväg tänkt ut 5-6 maträtter och de har räck även till lunchlåda dagen efter. De här matkassarna vi handlade fick vi betala 1180 kr för. Och jag har inte riktigt koll på hur många rätter vi kommer att kunna laga. Det vi blev sugna på i affären och där vi plockade ihop matvaror för att kunna laga var i alla fall:

  • Nachostallrik
  • Kräftstjärtar i sås med färsk pasta
  • Kyckling (ospecificerad tillagning)

Vad är priset jag får betala?

Ja, det är inte så att jag har nån specialrabatt och betalar mindre för maten. Nä, det jag menar med ”priset man får betala” är hur täcker jag upp för den högre utgiften. Istället för att säga att vi inte har råd så ställer jag oss frågan hur kan vi ha råd med detta?

Skillnaden i pris för handlingen blev alltså 380 kr. Enkel matematik gör att årsskillnaden blir 19.760 kr. De allra flesta som arbetar byter sin tid mot pengar. Pengar som vi sen använder för boende, bil, resor, kläder, mat och övrig konsumtion. Den genomsnittliga månadslönen i Sverige låg på 28.400 kr 2010, enligt SCB. Beroende på kommunalskatt och medlemskap i Svenska Kyrkan eller inte så får man ut ca 20.000 kr netto.

Man skulle alltså kunna säga att priset man får betala är att jobba en hel månad extra varje år, för att kunna handla mat spontant utan planering och budget. Och nu har jag bara räknat på just den här handlingen. Det tillkommer ju det faktum att maten inte kommer att räcka hela veckan. Vi kommer behöva köpa lunch på jobbet och handla mat en gång till.

Om man vänder på det och går från att ha handlat på detta sätt till att bli mer planerande och ta bättre hand om sina intjänade pengar så kan man alltså skippa att jobba en hel månad varje år!

Vad väljer du?

PS. Apelsinjuicen är redan slut efter mindre än 24 timmar…den var ju så sjukt god! 🙂

Test av dammsugare för att hitta optimal sugeffekt

Idag är det lördag, en veckodag då många har tid att ta hand om sina hus och hem. Namnet härstammar för övrigt från ordet lögardagen och betyder något i stil med tvättardagen. Att dammsuga är ingen sysselsättning jag ser fram emot direkt, men för att göra den lite mer motiverande just idag så har jag roat mig med att räkna ut vad det kostar i elförbrukning att städa vårat hus.

Självklart har jag också gjort ett test med dammsugaren för att se om jag kan spara el när jag dammsuger, utan att tumma på resultatet, såklart!

Utrustning jag använde vid test av dammsugare

Vi har en dammsugare av märket Electrolux som heter Ultra Silencer, vilket för övrigt är ett helt galet namn för den är långt ifrån tystgående! På dammsugaren står det 1800 W, men när jag mäter effekten med min elmätare så säger den ca 1163 W när jag har reglaget på full effekt. Kan nån förklara varför det står 1800 W? Jag räknar hur som helst på 1163 W, exakt!

Dammsög hela huset på 17:52 minuter

Jag klockade mitt dammsugande, utan att stressa på för den skull. Övervåningen klarade jag av på 9:48. Bottenvåningen gick något fortare och dammsögs på 8:04. Det ger en totaltid på 17:52 minuter. Nu kanske du som läser detta tänker att ett sätt att spara på är att dammsuga snabbare, men målet var att spara utan att tumma på resultatet och snabbhet är inte säkert att det ger bättre resultat.

Hitta den optimala sugkraften

Nästan allt som vi dammsuger är lätt skräp och damm som absolut inte kräver max effekt för att sugas upp. Jag provade dra ner på effekten med det reglage som finns på vår dammsugare.

Test av dammsugare

Om jag drar ner effektreglaget till mitten så kan jag ändå suga upp allt damm samtidigt som jag sänker effekten från 1163 W till 730W. En sänkning med hela 37,2%, utan att tumma på resultatet!

Så mycket sparar jag på dammsugningen

Så hur mycket sparar jag då på denna enkla justering? Vi räknar med ca 1 kr / kWh återigen, som ett sorts snittpris för el. Här kommer uträkningen:

Tidsåtgången är densamma: 17 minuter och 52 sekunder = 1072 sekunder = 0,298 timmar (h)

Maximal effekt 1163 W

Energiförbrukning: 0,298 h x 1163 W = 0,347 kWh
Elkostnad: 0,35 kr

Halv effekt 730 W

Energiförbrukning: 0,298 h x 730 W = 0,217 kWh
Elkostnad: 0,22 kr

Besparing: 0,13 kr / dammsugning

Sparar 6,76 kr per år

Vi försöker dammsuga en gång i veckan, vilket gör att årsbesparingen blir 6,76 kr. Det blev inte så stor besparing direkt, men nu har jag i alla fall räknat på detta och slipper ha denna kunskapslucka gnagandes i mitt huvud! 🙂

Kommer jag fortsätta köra med dammsugaren på halv effekt? Ja, varför inte!? Det är ju inte direkt så att jag känner större tillfredställelse med livet bara för att dammsugaren suger hårdare och låter mer. Och när slutresultatet är detsamma – ett golv rent från damm och skräp. Då är det är värt ansträngningen att dra ner reglaget, speciellt eftersom det är en engångsåtgärd. Kanske även dammsugaren håller längre? Det kanske är där den riktiga besparingen ligger? Men det får nåt annat test av dammsugare utvisa.

Tills nästa gång, sköt om er!

Räkna om till din personliga valuta

När jag var liten och mina föräldrar pratade om vad olika saker kostade brukade jag ofta ställa frågan ”Hur många tuggummin får man för det?”. Jag hör nu mina egna barn ställa liknande typer av frågor kring för dem abstrakta saker som pengar, t.ex

– Hur många godisar är 1000 kr?

eller om tid, t.ex.

– Hur många Bolibompa-program är det kvar tills vi är framme hos Farmor & Farfar?

Varför gör vi människor så här? Jag tror det är för att vi behöver kunna värdera saker i relation till något vi känner till bättre.

Konvertera till en personlig valuta med emotionellt värde

Att översätta värdet av en leksaksbil till antal tuggumin eller lösgodisar är helt naturligt. Det är inte den exakta summan i kronor och ören som ligger till grund för barnens värdering. Det är vad man får i utbyte för det och så länge det man byter bort inte har något reellt värde för dem så byter man enkelt bort det. Att byta en papperslapp mot gott godis är ju helt fantastiskt, eller hur? Man skulle kunna likna det vid att vi räknar om, konverterar till vår egen valuta. En valuta som är unik för var och en av oss och som har ett emotionellt värde.

Pengar är idag abstrakta siffror vi ser på ett lönebesked, kontoutdrag eller en kreditkortsfaktura. Att det blir mindre kontanthantering i samhället har många goda fördelar, men det gör absolut inte att vi får större känsla för värdet av dem. Snarare blir pengar än mer abstrakta. Kanske var det ur den synvinkeln bättre förr då vi människor handlade med grisar, havre och ull?

Vilken är din personliga valuta?

Istället för kronor och ören kanske vi lättare kan förstå kostnader, intäkter, ränta och avkastning om vi konverterar värdet till vår egen personliga valuta?

Image by א (Aleph), http://commons.wikimedia.org

Säg att du är en kaffeälskare som gillar att avnjuta en god Latte Macchiato från din fina Tassimo på lördagsmorgnar (kostar ca 9 kr per kopp exkl. el och vatten…om du inte redan räknat ut det förut).

Nästa gång du går i mataffären, på autopilot och plockar åt dig toapapperet för 54 kr, som de ställt närmast gången – stanna till! Måste du verkligen köpa just det papperet? Får du eller din rumpa verkligen ut något extra värde av att det är små fina blommor på ett 3-lagers papper när du torkar bajset för att sen spola ner det i avloppet? Om det är så, då är ”3-lagers toapapper med små söta blommor” din personliga valuta!

Om det inte är så, vill jag att du tar 10 steg extra nästa gång du handlar. Gå in i gången så kan du hitta ett papper som kostar 36 kr istället för samma mängd och med samma funktion. Vad är skillnaden? Vad är värdet på din ansträngning? Ja, konverterat till din valuta så är skillnaden 2 st Latte Macchiatos! Vilken kaffeälskare skulle tacka nej till att få 2 st goda koppar kaffe som belöning för att sätta en fot framför den andra 10 ggr i rad?!

Utnyttja kostnaden för varmvattnet när du badar

Att bada badkar är en skön lyx som jag brukar unna mig ibland. Det förbrukar dock massor med varmvatten och varje bad kostar därför en hel del jämfört med en kort dusch i kallt vatten. Men ack vilken vardagslyx!

Låt värmen i vattnet komma till full nytta

När jag senast badade låg jag och funderade på hur man skulle kunna utnyttja vattnet man tappat upp på maximalt sätt. Det vanligaste är att man drar ur proppen när man badat klart. Varför inte låta värmen komma huset till nytta? Istället för att bara tappa ut vattnet och låta värmen rinna rakt ut ur huset så kan man låta vattnet ligga kvar. Det som då händer är att värmen avges till omgivande luft, vilket är precis det som varmvattnet i uppvärmningssystemet gör, fast via elementen.

Hur mycket vatten går åt när jag badar?

Vi har ett Noro Sand badkar som rymmer 235 L och har ett baddjup på 53 cm. Jag brukar tappa upp vatten tills ungefär 70% är fyllt, sen låter jag mig själv och Arkimedes princip fylla resten av volymen. Formen på badkaret är så att omkretsen är relativt konstant på alla nivåer. Det gör att jag enkelt kan uppskatta vattenåtgången genom att räkna 0,60 x 235 L. Det går åt ca 165 L när jag badar.

1 L vatten kostar 1,23 öre hos vår lokala leverantör idag 12,25 kr / m3 (under rikets snittpris). Och för dig som glömt bort matematiken från grundskolan: 1 m3 = 1000 L. Att tappa upp 165 L kostar 2,02 kr.

Hur mycket värmeenergi innehåller mitt badvatten?

Jag sökte lite på nätet och hittar en formel som säger att det går åt 1,16 Wh för att värma 1 L vatten 1oC. Inkommande vatten har generellt en temperatur på mellan 5-10oC. Om mitt badvatten vid upptappning håller 40oC och inkommande vatten ligger på 5oC, innebär det följande:

Vattnet har per Liter tillförts; 35 x 1,16 Wh = 40,6 Wh
165 L har tillförts  6,7 kWh.

Jag väljer att räkna på kostnaden 1 kr / kWh för enkelhetens skull, även om elpriset just nu är riktigt lågt (0,60-0,70 kr/kWh). Uppvärmningskostnaden blir alltså 6,70 kr för varmt vatten.

Hur mycket energi kan jag återta från varmvattnet?

Värmen (energin) i vattnet sprids till omgivande luft och bidrar till uppvärmning av huset. Det bidrar med värme så länge omgivningen har en lägre temperatur än vattnet. Vi har en inomhustemperatur på 20-21oC, vilket gör att vi återfår energin under temperaturfallet från 40 till 20oC. En temperaturdifferens på 20 grader, vilket motsvarar 57% av den temperaturdifferens vi hade vid uppvärmningen. Vi bör alltså få ”tillbaka” 3,82 kWh i form av uppvärmning.

Istället för att mitt bad skulle ha kostat mig 8,72 kr (2,02+6,70) om jag bara låtit vattnet rinna ut i avloppet direkt efter badet så har jag alltså sänkt kostnaden med 3,82 kr till 4,90 kr.

Invändningar? Ja, det finns säkert massor och du är VARMT välkommen att lämna sådana i en kommentar till det här inlägget.

PS. Använd sen det kalla vattnet till annat

När all värme som kan har lämnat vattnet och bidragit till husets uppvärmning finns det andra användningsområden för badvattnet. Varför inte vattna blommorna eller trädgården? Rumstempererat vatten är det bästa för blommor!

Hittat tillbaka till inspirationen

Hej kära läsare,

det var alldeles för länge sedan jag skrev något här på bloggen. Det har varit så mycket att stå i under året som gått att bloggandet fick ligga i ide ett tag. Nu lagom till våren har lusten och inspirationen återfunnit sig och jag har ett gäng riktigt bra, extrema spartips på lager. Som tidigare är alltid utgångspunkten bakom mina spartips att de ska vara hämtade och applicerbara i vanliga människors vardag.  Om tipsen är för extrema lämnar jag till er läsare att bedömma!

Kan avslöja att det kommer bl.a. att handla om matlagning, transport och hur man lättare motiverar sig att genomföra spartips som drastiskt ändrar invanda beteenden.

Om Du har något bra spartips att dela med dig av så är du välkommen att kontakta mig på:

e-post: bajsaborta@gmail.com
http://www.twitter.com/bajsaborta
http://www.facebook.com/BajsaBorta

Följ mig på: