BajsaBorta.nu

Inlägg gjorda i oktober, 2012:

Aktiv och passiv ekonomi – del 2 av 3

Det har blivit dags att behandla del 2 i mitt förhållningssätt till ekonomi. I första delen tog jag upp vad som är aktiva respektive passiva kostnader. Nu är det dags att ta andra sidan av ekonomin – inkomsterna.

För att privatekonomin ska gå ihop är det en förutsättning att man har inkomster. Dessa inkomster kan komma från flera olika håll och variera utifrån livssituation. Jag har delat in mina inkomster på samma sätt som mina utgifter i aktiva resp. passiva.

Aktiva inkomster kräver aktivt arbete

En aktiv inkomst kräver att man lägger ner aktivt arbete. En anställd får lön för den arbetsinsats han/hon utför och lönen kan vara utifrån arbetade timmar som en timlön eller med ett fast månadsbelopp vid månadslön. Du som jobbar på det här sättet byter din tid och kunskap mot pengar. För att denna ström av inkomst ska kunna fortsätta måste du också fortsätta att ge av din tid. Om du blir sjuk eller uppsagd kommer inkomsten att försvinna. Du måste aktivt arbeta för att den här inkomsten ska upprätthållas och kallar den därför för aktiv inkomst.

Bilden hämtad från Wikimedia Commons. Attrib: SuperManu

Passiva inkomster kommer ändå

Motsatsen till aktiv inkomst är givetvis då den passiva inkomsten. Den inkomsten är inte beroende av din tid utan kan fortsätta att strömma in även om du ligger på soffan, i solstolen eller spelar boule.

Bilden hämtad från Wikimedia Commons. Attrib: Haddara

Hit räknas inkomster som t.ex.

  • ränteinkomster på ett sparkonto
  • aktieutdelningar
  • avkastning på fonder
  • bidrag som t.ex. barnbidrag

De flesta passiva inkomster får man endast ta del av en gång per år. Banken betalar ut sparräntan vid årsskiftet och aktieutdelningar görs endast efter aktiebolagets årsstämma osv.

Barnbidrag får man månadsvis men ur ett privatekonomiskt perspektiv kostar barn mer än vad barnbidraget täcker. Läste nånstans att ett barn kostar ca 1,5 miljoner kronor fram till 18 års ålder. Bidraget från staten ger väl nånstans kring 250 000 kr under motsvarande tidsperiod. Att producera fler barn i syfte att få högre passiva inkomster bör inte vara det bakomliggande motivet!

Jag har både aktiva och passiva inkomster men gillar allra bäst de passiva! Ett par gånger per år går jag igenom och lägger upp planer på hur jag ska få dessa inkomster att bli större och större med tiden. I nästa och sista delen tänkte jag ställa inkomsterna och utgifterna mot varandra och lyfta in ett begrepp som sammanfattar den privatekonomiska nivå jag eftersträvar att uppnå inom ett par år.

Om du tycker att mina spartips om att bajsa borta eller skrapa ur filmjölkspaketet är lite väl knasiga, häng kvar och läs sista delen. Då kanske du får en annan bild av mig och förhoppningsvis kan jag övertyga dig om att det är en bra väg att gå. Alla som vill och vågar – häng med!

Läs del 3 här

Vår diskmaskin har gått sönder

Vår diskmaskin har gått sönder! Att ha en diskmaskin är för mig en självklarhet. En del kanske tycker att handdisk är den rätta vägen för att snåla in på sina utgifter. Om du har heta diskussioner med dig själv eller annan familjemedlem om diskmaskinens vara eller icke vara – här får du mitt argument och försvar till diskmaskinens givna plats i mitt hem.

Diskmaskinen ger mig mervärde genom att frigöra tid och arbete! Inte ens om man räknar in inköpskostnad och löpande förbrukningskostnad kan diskmaskinens plats i mitt kök ifrågasättas ur en ekonomisk synvinkel. Eftersom den frigör tid och därför ger mig mervärde i livet så klassar jag diskmaskinen som en aktiv utgift – och aktiva utgifter är inte prioriterat att spara på i mitt ekonomiska synsätt. Är du nyfiken på mer om detta så läs första delen om Aktiv och Passiv ekonomi.

Laga eller köpa en ny diskmaskin

Felet yttrar sig i att diskmaskinen fyller vatten, men vi tror att det är nästa steg då den ska värma vattnet eller skifta var det sprutas som det blir nåt fel. Vi fick rådet från tillverkaren att prova nollställa elektroniken genom att dra ur sladden och låta den stå i minst 30 minuter. Det löste inte problemet, tyvärr.

Ringde då till en lokal reparatör som skulle ha 700 kr bara för att komma och kolla på maskinen och lämna en offert. Han kunde inte ge några som helst fingervisningar om vad det skulle kosta utifrån det felmeddelande som maskinen ger. Tyvärr hade garantin gått ut och det har man ju nu lärt sig att inköp på Elgiganten inte alltid är de bästa ur den synpunkten – mycket kort garanti. Vi fick 2 års garanti medan andra ofta kan ge upp till 5 år.

Ett annat alternativ vore att utnyttja hemförsäkringen som tydligen ska täcka såna här saker. Självrisken för oss ligger på 2500 kr men alla utredningar, reparation eller nyköp skulle isåfall bekostas av försäkringsbolaget. Vi skulle alltså kunna få en fungerande maskin igen för 2500 kr. Dock finns ingen garanti om hur länge den kommer att fungera efter reparation. Om vi skulle få köpa ut en ny på försäkringen skulle vi räkna bort 10% per år på inköpsvärdet. Maskinen kostade 6900 kr när vi köpte den och det har gått 4 år. Vi skulle alltså få en ny diskmaskin isåfall värd 4 140 kr för en kostnad på 2 500 kr. MEN, det är försäkringsbolaget som väljer om reparation eller nyköp ska göras.

Vi har beslutat att köpa en helt ny diskmaskin och då med 5 års garanti denna gång. Jag tror det lönar sig i längden. Hur som helst kommer den att bespara mig massor av irritation, synliga diskberg och framförallt – mindre slöseri med tid!

Hans Rosling om tvättmaskinens viktiga roll

Om du inte har 9 minuter över vill jag att du tar dig tid och tittar på följande föredrag av Hans Rosling. Den berör en annan hushållsmaskin som haft stor påverkan på vårt samhälle i många positiva aspekter.

Tajmingen viktig för att pricka lägsta elpriset Spot on!

Den som har rörligt elpris får månadsvis en avstämning där den totala elförbrukningen multipliceras med ett snittpris på elen under samma tidsperiod. Från och med 1 oktober kan privatkunder få möjligheten att utnyttja variationerna i spotpriset på el hos Nord pool (elbörsen). Har du en modern elmätare med fjärravläsning kan Du begära att få timvis avläsning och därmed också timvis prissättning.

Jag har ikväll roat mig med att undersöka detta närmare i detalj för att se vilka elbolag som erbjuder detta, hur mycket man kan spara och vilken eventuell påverkan på vardagslivet det skulle ha.

Varför timmätning på elförbrukningen?

Största elförbrukningen står industri och företag för, vilket gör att förbrukningen och elpriset är som högst under dagtid på vardagar. Nattetid mellan kl 22 – 06 samt på helgdagar är priset i regel alltid lägre, vilket du som konsument kan utnyttja för att sänka dina elkostnader om du fick betala per timme istället för ett snittpris.

Nu kanske du tänker att man måste förpassa allt hushållsarbete till natten. Ja, om man vill vara extrem så kanske man ska vända på dygnet om vill uppnå största besparingen. Vill man gå halvvägs kan man ju se till att använda de tidsstyrningar som finns inbyggda i olika apparater. Diskmaskin, torktumlare och tvättmaskin kan ställas in på senarelagd start. Varmvattenproduktionen kan säkert också tidsstyras. Att ladda datorer, mobiler och batterier nattetid är ju ganska enkelt utan att det ska påverka livet alltför mycket. Jag brukar dock ladda dessa på jobbet, så min kostnad för det är redan noll. Kanske ska fråga arbetsgivaren om de inte kan erbjuda tvättmaskin på jobbet också…?

Vilka elbolag erbjuder timavläsning och timpris?

Jag har gått igenom några av de stora elbolagens hemsidor för att se vilka som börjat erbjuda timavläsning och lagt in direktlänkar till där du kan läsa mer. Tyvärr ser jag inte att mitt nuvarande elbolag SkellefteKraft startat upp detta. Blir till och ringa dem imorgon och höra efter.

  • Fortum
    Har Timmätning som tillval till rörligt elpris avtal. Det kostar inget extra. Kundservice kan hjälpa till med uppskattning om huruvida du tjänar på det eller inte, baserat på ditt historiska förbrukningsmönster.
  • Vattenfall
    Har delat in rörligt prisavtal i Enkeltariff och nya Tidstariff. Tidstariffen är grovt indelad i högpristid och lågpristid, där högpris råder från november – mars, måndag-fredag mellan kl 06-22. All övrig tid är det lågpristid. För att få ha Tidstariff måste man förbruka mer än 10 000 kWh per år.
  • Eon
    Har en mycket nära koppling mellan momentant elpris på Nordpool. I mitten av december kommer man att släppa SMS-tjänst och appar för iPhone och Android. I dessa får man bra koll på morgondagens spotpriser, timme för timme, direkt i mobilen. Ditt pris blir Nordpools spotpris för aktuell timme + 4,38 öre /kWh.

Hur stor är skillnaden i pris mellan högt och lågt?

Varje elbolag har sina egna tariffer i förhållande till Nordpools spotlistor. Det enklaste sättet att se skillnaden är att gå in på Nordpools hemsida. Priset för morgondagen spikas idag och kan ses online på listan Elspot prices. I skrivande stund är skillnaden mellan högsta och lägsta spotpris för imorgon 6,61 öre per kWh.

Du som läser min blogg vet ju att jag fullkomligt älskar att se saker omvandlat till exakta kostnader/besparingar i kronor och ören. Självklart kommer här ett kalkylexempel för en omgång med saker man skulle kunna köra på lågpristider istället:

Tvättmaskin 60°C = 1,5 kWh/tvätt
Diskmaskin = 2 kWh/disk
Duscha 5 min =  1,5 kWh / person

Dessa tre händelser är vanligt att man utför dagligen i en familj på fyra. Den totala energiåtgången är således 9,5 kWh.

Räknat på morgondagens spotpris (5/10 2012) skulle det kosta 3,25 kr vid det högsta timpriset.

Förlagt tidsmässigt till lägsta spottimme blir kostnaden istället 2,62 kr. En besparing på 0,63 kr. Extrapolerat till ett helår blir det en besparing på 230 kr.

Nu är detta räknat på spotpriset som råder just nu och elpriset är ganska lågt för tillfället. Jag kan tänka mig att variationen över dygnet och timpriset kommer att ligga betydligt högre när vi närmar oss midvintern och det börjar sina i vattenmagasin och kärnreaktorerna stannar till pga dammsugare, mjukisdjur eller spår av nötter i eltillverkningen.

Synliggöra elförbrukning med trådlös display

Jag har sen några månader tillbaka en trådlös avläsare (Eliq) monterad på elräkneverket i källaren. Den skicka signaler upp till en display jag placerat i köket. Där kan jag se den exakta elåtgången för tillfället och även följa utvecklingen över tid.

Bilden till vänster visar vårt senaste dygns elförbrukning. Tydligt framträder t.ex. en morgondusch och frukost vid 7-tiden. På sena eftermiddagen syns tillagning av middag och sen en tvättmaskinskörning och en dusch-peak strax efter 19-tiden. Ingen av våra stora toppar faller tyvärr inom de tidstariffer där elpriset är som lägst. Vi skulle alltså behöva göra en hel del omläggning av våra rutiner för att kunna pricka in lågpriset Spot on, så att säga. Frågan är om det är värt det eller om snittpriset ändå är fullt dugligt?

Det behövs nog göras en djupare analys över hela året för att kunna se om en parering av de riktigt höga elpristopparna kanske kan ge en mer betydande besparing. Vintertid är det ju faktiskt ändå mörkt typ dygnet om här uppe i Norrland. Då skulle man faktiskt kunna vända på dygnet utan att märka nån större skillnad egentligen!

Mera läsning

http://www.svd.se/naringsliv/ny-lag-underlattar-for-elkunder_7543368.svd

http://annakarinhatt.se/blogg/forsta-dagen-att-begara-timvis-matning-av-el/

Heidi Andersson om toapapper för miljöhjältar

Heidi Andersson, mest känd som Armbryterskan från Ensamheten, är programledare för barnprogrammet Miljöhjältarna som går på SVT. Igår var det tema papper och bland annat fokus på hur mycket toapapper vi verkligen slösar bort i onödan. Heja Heidi!

Svenskarna slösar massor av toapapper varje dag

Heidi tog upp mycket intressanta fakta om hur det ser ut runt om i världen gällande toalettpappersförbrukning. I Nordamerika (USA/Canada) använder man 57 ark toapapper per person och dag. Det är oerhört mycket! Vi i Sverige är något bättre, men långt ifrån miljövänliga och sparsamma. Vi förbrukar tydligen 38 ark i snitt per dag. I Asien är man duktig på att inte slösa papper och förbrukar endast 4 ark per person/dag. Heja! Frågan är om de istället använder vatten i bidé eller liknande? Det är ju inte så miljövänligt heller kanske…

Deltagarna i Miljöhjältarna är barn som får utmaningar av Heidi. I programmet igår fick killarna en utmaning att endast förbruka 10 ark per person och dag. En baggis!

Heidi visade en vikteknik

En bit in i programmet visade Heidi hur en knövlare gör med sitt papper och att det går åt onödigt mycket toapapper. Absolut!

Sen visade hon den bättre, vik-tekniken. Jag som vill hävda att jag är superexpert på detta har såklart granskat hennes teknik i detalj och det finns förfiningar att göra!

För det första tog hon två ark toapapper. Det kanske behövs om man har lågkvalitetspapper som är supertunt och inte hållbart nog. Jag köper Serlas papper, testvinnare förra året i SVT Plus test för hållbarhet och pris. Det räcker då med ett enda ark toapapper! Har man bara kissat är det absolut inga problem. Har man däremot bajsat behöver man vika papperet på rätt sätt.

Heidi vek sina två ark med toapapper bit för bit längs med. Jag är lite lur på om man inte efter första viket har en för lång ”svans” som riskerar att doppas ner i toalettvattnet när man torkar sig. Jag förespråkar istället vik mot mitten. Ett fyrkantigt ark kan då vikas 3 ggr och vara hanterbart. Det räcker för att man ska torka sig färdig! Det bör absolut inte vara några problem  om man bara kissat. Har man bajsat och har normal konsistens på avföringen så bör det också räcka. Är man däremot lite lös så kanske det går åt mer papper, men försök då lösa problemet från grunden och lägg om kosten vetja!

Följ mig på: