BajsaBorta.nu

Så kan du spara pengar på privatlånet

Alla behöver vi någon gång låna pengar. Det kan vara till bil, semesterresan eller renoveringen. Det finns mängder av orsaker till att låna pengar – men ingen orsak till att inte spara pengar på lånet. Här följer en lista på några av de viktigaste sakerna att tänka på för att få så bra villkor som möjligt.

Jämför många alternativ

Den allra viktigaste punkten är att jämföra räntor hos många olika banker. Teckna inte privatlånet hos din ”standardbank” av gammal vana utan jämför noga innan. Enklast kan man göra det genom en låneförmedlare, som till exempel www.Consector.se. De jämför räntor och avgifter hos 15-20 banker utan att det kostar något extra.

Låna med medsökande

Om man har en medsökande till lånet är chansen större att låneansökan blir beviljad. Dessutom kan bankerna ofta erbjuda en något lägre ränta. Det är logiskt då banken får en större säkerhet. Skulle ena personen inte klara av att betala tillbaka lånet blir ju den medsökanden personen ansvarig för kommande återbetalningar.

Låna större belopp

Det kan låta bakvänt att det är billigare att låna ett större belopp än ett mindre. Men bankerna sätter överlag lägre räntesats ju större belopp som lånas. Den som tänkt låna 85.000kr kan testa att göra en ansökan på 100.000 kr och se om det ger en lägre räntesats.  De pengar man egentligen inte behöver betalas tillbaka direkt. Amortering får nämligen, enligt lag, alltid ske i förväg.

Låna med säkerhet

Det finns privatlån där man lånar med viss säkerhet. Det är exempelvis båtlån och billån. I detta fall finns en hel del krav kring lånet. Man får exempelvis inte låna mer än 80% av kostnaden av bilen och lånet måste vara återbetalt innan bilen når en viss ålder. Men fördelen med dessa lån är att räntan blir något lägre.

Se på den effektiva räntan

En bank som erbjuder 5% i ränta behöver nödvändigtvis inte erbjuda ett billigare privatlån än den bank som erbjuder 6%. Man måste alltid se på helheten. För det tillkommer ofta flera kostnader på lånen. Det är vanligt att uppläggningsavgift finns och utöver det aviavgift varje månad. Den effektiva räntan speglar den totala kostnaden för lånet och därmed är det den man ska jämföra för att se vilket lån som faktiskt är billigast – inte bara har lägst ränta.

Så sparar du pengar på bensin i sommar – 9 enkla knep

Tidigare i juni firades den internationella världsmiljödagen World Environment Day. Den här dagen introducerades 1972 och den allra första konferensen ägde rum i Stockholm. I år uppmärksammades sopsortering, energiförbrukning och utsläpp.

Majoriteten av svenskarna föredrar fortfarande att åka bil framför de kollektiva färdmedlen. Bakom valet står en rad olika orsaker. Förseningar, höga priser, inställda tåg och dåliga förbindelser. Men i år ser det ut att bli ännu förmånligare att ta med sig bilen på semestern. Bensinpriset för 95-oktanig bensin har sänkts till 13,47 kronor, även om trenden pekar på att det kommer bli dyrare.

Minska på bensinförbrukning kan spara mycket pengar

Det finns dock ingenting att oroa sig över. I den här artikeln får vi följa med trafikskolechefen och sparexperten Leo Balic på en lokal trafikskola i Karlshamn som visar oss de enkla knepen.

Låt fordonet rulla

Bilar drar generellt mer bränsle när föraren bromsar och gasar. Ett sparsamt alternativ är att rulla istället för att bromsa. Undvik att köra för nära fordonet framför dig och håll ett lagom avstånd från andra fordon på vägen. Den här metoden rekommenderas starkt, särskilt för dig som kör husbil eller har en husvagn på kroken.

Undvik att växla

Ett annat tips är att växla upp så snabbt som möjligt. Ju mindre snabba växlingar desto mindre jobb för motorn. Använder du den här strategin så kommer du spara både kilometer och pengar. Körsättet bidrar också till mindre utsläpp.

Låt oss tala om vikten

Vikt belastar motorn och bidrar per automatik till en ökad bränsleförbrukning. Undvik att ha med dig saker som du inte behöver, exempelvis tomt bagage eller barnstolar som inte används. Glöm inte bort att även bränsle väger. Vill du vara riktigt sparsam så kan du tanka tillräckligt mycket för att ta dig till din destination, men inte mer.

Planera din körning

En sparsam förare planerar alltid sin körning. Kontrollera de kortaste vägarna i god tid innan avresa. Använd gärna nätet eller Google Maps för att hitta bra vägbeskrivningar. Ditt vägval kommer ha en stor påverkan på ditt fordons bränsleförbrukning.

Håll ett öga på hastigheten

De flesta som kör bil är medvetna om att hög hastighet betyder en högre bränslekonsumtion. Välj hellre landsvägar där hastigheten är begränsad till 70 kilometer per timme framför motorvägar. Se också till att ligga i en högre växel. Statistik visar att bränsleförbrukningen kan minimeras med upp till 50 procent.

Kör med samma växel

Ibland kan det vara omöjligt, men om du inte behöver växla ner så ska du inte göra det. Att växla ner samtidigt som du går ner i hastighet kan vara dyrt. Stanna gärna i samma växel så länge du kan. Kraftiga nedväxlingar släpper ut mer avgaser och drar mer bränsle.

Luft i däcken

Det är tyvärr väldigt få förare som kontrollerar lufttrycket med jämna mellanrum – trots att det är gratis att fylla på med luft. Märker du att ditt fordon drar mer bränsle än vanligt så kan det vara värt att stanna till på närmsta bensinmack och kontrollera lufttrycket. Förare som har tillräckligt med luft kan reducera bränslekostnaden med hela 25 procent.

Takboxen ska av

Ta aldrig med saker du inte behöver. Det kan vara krångligt att montera av en takbox, men om den inte ska användas så måste den åka av. Takboxar skapar motstånd i körningen och leder till en ökad bränsleförbrukning, särskilt på motorvägar. Ha också bilrutorna i åtanke, även om det kan vara lockande att köra nervevat. Dessa kan slå hårt på bensinmätaren.

Stäng av motorn

Nya fordon är oftast utrustade med automatiska strömbrytare eller ”switchar” som stänger av motorn när fordonet står still för länge. Råkar du ut för kilometerlånga köer så bör switchen användas. Om du saknar en sådan funktion så räcker det med att vrida nyckeln och stänga av motorn helt. Detta kan du göra om du står still längre än en minut.

8 tips som hjälper dig att spara pengar med bonusprogram

Idag gästas vi av Christoffer från sajten Bonuspoäng.se som är en sajt som tipsar om hur man utnyttjar bonusprogram och kundklubbar för att spara pengar och få trevliga fördelar.

Sparande handlar inte alltid om att dra in på kostnader utan ofta också att välja var och hur man konsumerar. Mycket av det du köper idag kan du egentligen få rabatter och gratiserbjudanden ifrån utan speciellt mycket arbete. Nyckeln till detta är att använda företagens bonusprogramn och kundklubbar för att tjäna ihop till fördelar och sparande för dig själv. Här kommer några av mina bästa spartips med hjälp av bonusprogram:

1. Bonusprogrammen är gratis så gå med i många – Nästan utan undantag är alla bonusprogram och kundklubbar gratis så det finns egentligen ingen anledning till att INTE gå med i bonusprogram och kundklubbar i butiker och hos företag där du idag redan handlar. Det finns inget att förlora!

2. Kundklubbar man kan koppla till sitt betalkort – Ja, det enda negativa med att vara med i vissa kundklubbar är att man måste visa upp ett medlemskort för att få bonusen men detta är på väg att försvinna. Fler och fler kundklubbar kopplar dina köp till ditt betalkort vilket gör att bonusen registreras automatiskt. Så, även om du bara handlar på tex Hemköp någon gång i månaden kan du koppla ditt betalkort dit och sen ”glömma” att du är med där tills du får bonuschecken i brevlådan.

3. Fokusera på ett bosnusprogram per bransch (men var med i alla) – Även om det inte skadar att vara med i flera bonusprogram så bör du välja ut ett bonusprogram per bransch där du fokuserar dina köp. Det kan handla om tex SAS Eurobonus för dina flygresor, ICA för dina matinköp eller Statoil när du tankar bensin. Anledningen till detta är att man oftast får större fördelar (mer bonus) om man handlar ofta samt att små inköp ibland inte kan tas ut.

4. Använd kreditkort (på ett smart sätt) – Det allra snabbaste sättet att tjäna bonuspoäng snabbt är att utnyttja kreditkort kopplade till bonusprogram (ett exempel är MasterCard kopplat till Eurobonus). Välj ett som är kopplat till det bonusprogram du vill fokusera på och där du främst vill tjäna bonuspoäng. Då får man inte bara bonuspoäng vid köp hos det företaget (i det här fallet SAS) utan för ALLA köp du gör med kreditkortet. Detta gör att man snabbt kan nå höga bonusnivåer och få gratis flygresor, gratis hotellnätter och liknande fördelar.

5. Använd kreditkortet i tjänsten – Om du har ett arbete där du emellanåt köper konsumentprodukter och tjänster till företaget och får det återbetalat via reseräkning kan du får stor hävstångseffekt på dina köp om du använder ditt eget kreditkort. Köper du tex en flygresa, ett par hotellnätter, hyrbil och betalar restaurangnotor kan du snabbt spendera flera tusen kronor med ditt kreditkort, som omvandlas till bonuspoäng åt dig. Notera att vissa företag inte tillåter att du själv nyttjar bonuspoängen men många gör det.

6. Ladda ner en app – Det finns ett större antal appar som hjälper dig att hålla koll på dina bonusprogram och bonuspoäng. Min favorit är Award Wallet som finnas till både iOS och Android. Den håller koll på bonusnummer, användarnamn samt poängsaldo hos de olika bonusprogrammen.

7. Utnyttja specialerbjudanden – Inte sällan går bonusprogrammen ut med speciella erbjudanden som gör att man kan tjäna dubbelt så mycket under en viss period, eller om man köper en viss typ av varor. Detta kan vara ett snabbt sätt att boosta din bonus!

8. Glöm inte att casha in bonusen – I många kundklubbar har bonuspoängen en giltighetstid och har du inte utnyttjat dem inom denna tid så försvinner de. Så håll inte i poängen för länge utan se till att nyttja dem innan de är förbrukade. Appen Award Wallet hjälper dig med detta.

Lycka till med din bonusjakt!

//Christoffer

Skapa en egen lunchmeny på jobbet

Fick in ett bra tips från Ola Hall som berättar om sitt matprojekt på jobbet. Tillsammans med sin kollega har de byggt sin egen lunchmeny och kan spara upp till 7 000 kr per år per person.

Här finns det mycket pengar att spara in på för den som annars äter lunch ute eller köper take away!

Take it away Ola!


 

Jag och en kollega hade en diskussion för en månad sedan om att det blir väldigt dyrt att äta lunch på jobbet. Vi arbetar på kontor och jag är ensamstående med barn varannan vecka. Naturligtvis är det så att man borde laga mat hemma och ta med sig som lunch på jobbet. Men latmasken och glömormen är ofta framme, vilket resulterar i att det är lätt att falla för frestelsen att ta en dagens.

Vi kom fram till följande vecka som ett snitt…
Mån – Dagens 85:-
Tis – Lättare lunch ex. en macka på ett café 55:-
Ons – Mat hemifrån ~25:-
Tors – Baguette från ICA 35:-
Fre – Dagens 85:-

En vecka kostar då: 285:-

Vi bestämde oss för att köpa in produkter som kan förvaras i ett skåp/frys på jobbet. Målet var att komma ner till 150:-/vecka.

Vårt matutbud ser nu ut såhär:

Gulaschsoppa (ICA), 12,50:-/port
Köttsoppa (ICA), 10:-/port
Pasta med köttfärssås (Ö&B, köttfärssås i burk), 7:-/port
Nudlar med grönsaker (ICA, frysta grönsaker), 4,50:-/port
Ravioli (Ö&B), 4,50:-/port
Äggnudlar med grönsaker (ICA), 3,50:-/port
Fiskpinnar med potatis (Lidl), 6:-/port
Kycklingfilé och ris (Lidl), 6,5:-/port

Vi kommer så klart att fylla på efter hand. Grejen är att de flesta utav ovan nämnda rätter tar ca 15 minuter att laga. Allt kan förvaras i kyl, skafferi eller frys under väldigt lång tid. Utöver det jag skrivit behöver man köpa in lite kryddor, ketchup och soja. Lägger man sedan till 1 liter mjölk i veckan så kan man göra såser och sätta lite mer smak.

En vecka kan alltså kosta under 50:- utan större ansträngningar.

Mitt spartips är att prata ihop sig med en kollega, gör det till en kul grej att se hur billigt man kan äta!

Vi har hållt igång detta i en månad nu och har båda sparat över 700:- hittills!

Det är över 7.000:- på ett år!

Vad sägs om en extra utlandsresa om året!?

Mvh,
Ola


Sparkonton, buffertar och insättningsgarantier

Ett sparkonto är väl något som de allra flesta har. Jag har två stycken, men använder bara ett för tillfället. Anledningen? För att min vardagsbank har så urusel ränta på sparkontot. Det är värt att leta alternativa banker för att inte låta inflationen urholka sitt sparkapital.

Just nu är inflationen väldigt låg och var i augusti till och med negativ. Något jag alltid försöker se till är att mitt sparkapital ger en högre avkastning än vad inflationen är. Varför är det viktigt? Jo, för att annars urholkar inflationen värdet på mina pengar. Om räntan på ett sparkonto ligger på 0,10% och inflationen på 0,2% innebär det att värdet på mina pengar minskar.

Jag har Swedbank som min vardagsbank dit jag får lön utbetald och där jag betalar räkningar. Deras sparkonto som kallas för e-spar har i dagsläget en ränta på 0,10%. Av den anledningen har jag 0 kr där! Så fort jag har pengar över flyttar jag de till ett sparkonto med betydligt högre ränta.

Det banken gör med våra sparmedel är att de använder dessa för att kunna finansiera andra delar av deras verksamhet för att där kunna generera en högre avkastning. Den avkastningen är på helt andra nivåer än den ynka 0,1% som betalas till spararen.

Insättningsgaranti och fria uttag

En viktig sak att tänka på är insättningsgarantin, som säkerställer att dina sparmedel inte kan försvinna i händelse av konkurs hos banken. Garantin gäller för sparmedel upp till 100 000 euro.

Stoppa inte dina buffertpengar på ett konto utan garanti! Det kan vara lockande att lägga pengarna hos en bank som utlovar 4-6% ränta på sparkontot, men det finns risker med det och med buffertkapital ska inga risker tas. Exempel på såna sparkonton finns hos Akelius och 4spar.

På mitt sparkonto har jag pengar som jag vill ha som buffert. Det händer att saker och ting går sönder och man behöver snabbt kunna köpa nytt. Då är det också viktigt att det är fria uttag, så att man snabbt (1-2 dagar) kan ha pengarna tillgängliga. Att ta ett lån för att köpa en ny diskmaskin, det finns inte i min värld. Då skulle jag nog handdiska istället tills dess att jag sparat ihop pengarna som behövs.

Bra alternativ på banker för buffertsparande

Tänkte avsluta med att ge några alternativ på banker som idag erbjuder en okej ränta för buffertsparande. Kriterierna är att banken ska ha insättningsgaranti och det ska vara fria uttag.

Santander erbjuder ett sparkonto som de kallar för Buffertkonto. Där får man just nu 1,90% ränta redan från första kronan. Det är enkelt att öppna ett konto hos Santander bara man har en e-legitimation.

SBAB är en annan aktör som känns trygg. Deras sparkonto ger just nu 1,40% men kan höjas till 1,60% om man samtidigt är bolånekund där. Även där öppnar man kontot smidigt, direkt online.

 

Knottriga eller släta apelsiner? – en studie i orange

När du står i affären och ska köpa apelsiner, har du då funderat på om det är bättre att köpa knottriga eller släta apelsiner? Och med bättre syftar jag såklart på vilken apelsin som ger mest valuta för pengarna.

Hypotesen bakom denna studie var att apelsiner med knottrig karaktär på skalet har ett tjockare skal och därmed lägre viktprocent fruktkött. Det skulle således vara bättre ur ett privatekonomiskt perspektiv att köpa de släta apelsinerna.

Här kan du läsa om resultatet av min högst vetenskapliga studie i detta ämne.

Syfte

En apelsin har oätbart skal och ätbart fruktkött. Skalet skyddar apelsinen från att torka  ut och mögla och fyller därigenom en viktig funktion. Men varför betala för tjockt skal om det finns apelsiner med tunt skal och som ändå ger det skydd apelsinen behöver. Studien syftar till att kartlägga om visuell observation av skalets knottrighet är tillräcklig vägledning för att välja de apelsiner som har högst viktprocent fruktkött.

Material och metod

Tio stycken apelsiner inhandlas vid en matbutik i Umeå. Skalets karaktär bestämdes genom visuell observation av försöksledaren. Fem av apelsinerna hade knottrigt skal och fem ett skal med slät karaktär.

Knottriga och släta apelsiner

Apelsinerna vägdes först med skal för att därefter skalas. Varje apelsins skal och fruktkött vägdes separat och summan av dessa kontrollerades mot apelsinens totalvikt oskalad. Detta för att säkerställa att inget av substansiell vikt hos apelsinen försvunnit i skalningsprocessen. All skalning utfördes av en och samma person. Vägning utfördes med en digital köksvåg.

Apelsinernas procentuella viktprocent avseende skal och fruktkött räknades fram. Statistisk analys utfördes i SPSS och skillnader mellan grupperna analyserades med Mann Whitney-U, ett icke-parametriskt test lämpat för små grupper av data. Ett p-värde under 0,05 antogs vara signifikant.

Resultat

De knottriga apelsiner hade en total vikt på mellan 303-372 g med ett medelvärde på 328 g. Av denna vikt utgjorde fruktköttet 70,5% (SEM 0,5%). Apelsinerna med slät karaktär på skalet hade en totalvikt på i snitt 297 g med en variation från 274 – 321 g. Fruktköttets andel uttryckt som viktprocent uppgick till 82,2% (SEM 1,0%).

Diagram och tabell för apelsiner

Fruktköttets viktprocent var signifikant olika visat med Mann-Whitney U test. De släta apelsinerna hade en signifikant högre viktprocent fruktkött än de knottriga (p<0,01).

Statistisk analys av fruktköttets viktprocent hos knottriga och släta apelsiner

Slutsats

Visuell observation är en tillförlitlig metod vid urval av apelsiner med hög andel viktprocent fruktkött. Apelsiner med släta skal har högre ätbar andel än apelsiner med knottriga skal. Individer som vill få mest värde för pengarna ska välja apelsiner med släta skal och undvika de knottriga apelsinerna.

Om priset på apelsiner vid en given tidpunkt är 16,90 kr / kg kostar en knottrig apelsins fruktkött 23,97 kr / kg. Fruktköttet hos en apelsin med slät skal kostar endast 20,56 kr/kg. En skillnad på hela 14,2%! Bättre få högre avkastning på pengarna än att kasta en stor hög med skal.

En faktor som inte tagits hänsyn till i denna studie är apelsinernas smak. Eftersom det är en högst subjektiv variabel ligger det utanför denna studies omfattning. Försöksledarens personliga åsikt var dock att apelsinerna med tunna och släta skal hade godare smak. Den ekonomiska fördelen för denna grupp av apelsiner kan ha spelat en viss roll rörande den upplevda smaken.

Apelsin till middag, frukost och lunchlåda

Det får bli apelsin till middag ikväll! Och till frukost. Kanske räcker det till lunchlåda också…

Bättre koll på elförbrukningen

Jag gillar att ha koll. Speciellt gillar jag att ha koll på pengar. Som villaägare utgör elräkningen en stor del av de månatliga utgifterna. För den som aktivt jobbar för att sänka sina passiva utgifter är elräkningen alldeles för trubbigt som mätmetod.

Elförbrukningen kan delas in i två större poster; uppvärmning och hushållsel. Uppvärmingen utgör den största delen för de allra flesta, oavsett om du har bergvärme, luft/luft värmepump eller direktverkande el. Resterande andel av elen ger åt till hushållsapparater som kyl, frys, tv och dator.

Så mäter jag min elförbrukning

Jag har två olika mätinstrument för att mäta elförbrukning. Dels har jag en dosa som kan mäta energiförbrukningen specifikt för en apparat. Den placeras i eluttaget och apparatens elkontakt sticks in i denna. Den ger elförbrukning i realtid och summerar den totala förbrukningen sen den började mäta i upp till max 24 timmar. Den använder jag för att mäta om t.ex kylskåpet drar mindre ström om jag fyller den med isfyllda PET-flaskor.

Det andra sättet jag håller koll på elförbrukningen är på husets totala åtgång. Jag använder Eliq, som består av en del som fästs på elmätaren i källaren och en display placerad i köket. Den läser av när dioden på elmätaren blinkar och skickar data till displayen och lagrar elförbrukning över tid.

Eliqs energidisplay presenterar förbrukningen på ett lättillgängligt sätt. Momentanåtgången, den exakta elåtgången just nu, är mest stressande att se på och inte nåt jag använder så mycket. Om värmepumpen, mikron dammsugaren körs samtidigt ser det ut som man kommer att bli ruinerad ganska fort. Det som är intressant är att följa graferna med jämförelser mot tidigare veckor och samma period förra året.

Exempel på användningsområde för oss som vill spara pengar på passiva utgifter ger den oss viss möjlighet att mäta. Man kan exempelvis prova att sänka inomhustemperaturen en vecka och se hur mycket man sparade i kronor och ören. Problemet är dock att behovet av uppvärmning påverkas mycket av vädret och det är svårt att veta om förbrukad hushållsel var oförändrad under testperioden. Alldeles för många faktorer som inte är kontrollerbara.

Ny mjukvara i Eliq särskiljer uppvärmning och hushållsel

I veckan som gick fick jag ett meddelande om att Eliq släppt en uppdatering till mjukvaran i displayen. De har utarbetat en beräkningsmodell, algoritm, som kan särskilja på förbrukad el för uppvärmning och för hushållsel.

Eliq energidisplay visar energiförbrukning för uppvärmning och hushållsel.

Systemet, kallat Epsilon-8, bygger på en algoritm som efter cirka två veckors inlärningsperiod kan redovisa elen för uppvärmning och hushållsel separat. Systemet kommer förinstallerat på nya modeller och kan laddas ner kostnadsfritt till displayer redan i bruk.

Jag uppdaterade mjukvaran i min enhet idag. Eliq har en steg-för-steg guide till hur man kör en uppdatering här:

http://www.eliq.se/index.php?option=com_content&view=article&id=45

Efter att ha startat om enheten finns nu lite nya inställningar. Man kan välja om man vill att displayen ska visa Värme eller Hushållsel. Så nu är det bara att vänta i 1-2 veckor innan den lärt sig vårt hushålls elförbrukning.

Mer läsning

Pressmeddelande från Eliq
Manual för Värme (beta)

Aktiv och passiv ekonomi – del 3 av 3

Nytt år, nya grepp och dags att styra upp ekonomin. Jag tänkte börja året med att knyta ihop säcken i artikelserien om Aktiv & Passiv ekonomi. Här kommer sista delen och ett nyårslöfte kopplat till det!

Ekonomiskt oberoende

Många som pratar om att de vill bli rika använder begreppet ekonomiskt oberoende. I begreppet läggs ofta in att man ska kunna göra vad som helst utan att behöva fundera över om pengarna räcker eller inte. Jag tycker det är ett slarvigt sätt och väldigt odefinierat sätt att se på sin privatekonomi. Vi är och kommer alltid att vara beroende av ekonomi. Den som har massor av pengar är minst lika beroende av pengar, kanske till och med mer…?

Jag gillar att mäta, räkna och följa upp. Därför använder jag mig av kalkylblad, budgeter och resultat precis som om min privatekonomi vore en affärsverksamhet. Låter kanske trist och tråkigt, men det fungerar för mig!

What gets measured, gets managed – Dr. Peter Drucker

Ekonomiskt trygghet och ekonomisk frihet

Jag anser att den som klagar på något samtidigt bör komma med konstruktivt förslag på förbättring. Eftersom jag nyss dissade begreppet ekonomiskt oberoende lyfter jag här in två nya begrepp istället som gör det lättare att mäta och följa upp sin ekonomi.

I tidigare inlägg i denna serie har jag definierat utgifter och inkomster som aktiva resp. passiva. Kort sammanfattat är en aktiv inkomst en inkomst som kräver tidsinsats. En passiv inkomst kommer oavsett om du lägger tid på det eller inte.

De passiva utgifterna är de utgifter du bara måste betala och som fortsätter att ticka månad ut och månad in (hyra, mat, räntor etc.). De aktiva utgifterna är de som är roliga och ger något tillbaka (resor, bio, restaurangmiddagar etc.).

Ekonomisk trygghet

När är man rik och fri att göra vad man vill? Det är såklart olika från person till person eftersom vi har olika förutsättningar och olika intressen. En enkel definition som jag gillar är ekonomisk trygghet, som inträffar när:

Passiva inkomster >= passiva utgifter

När man uppnått det behöver man inte jobba för pengar. Vad skulle du göra om du inte längre behövde tänka på hur du ska klara dig till nästa lön?

Ekonomisk frihet

Jaja, ekonomiskt trygg lät väl okej…men vem vill leva på existensminimum hela livet – bo, äta, sova, bajsa, dö. Det låter inte som att man är rik direkt. Nä, inte på pengar men på tid! Är man ekonomiskt trygg behöver man inte sälja sin tid för att få in pengar till tråkiga räkningar. Vad skulle du göra om du inte längre behövde tänka på hur du ska klara dig till nästa lön?

Dags att fokusera på det roliga, leva livet och göra sånt man drömmer om. Det mesta kostar pengar, det går inte att komma ifrån. Det räcker alltså inte med att uppnå ekonomisk trygghet för att leva ett bra liv. Nästa mål är att uppnå ekonomisk frihet, som inträffar när;

Passiva inkomster >= passiva utgifter + aktiva utgifter

Det här målet är svårare att uppnå och varierar mycket beroende på vad man vill göra. Jag skulle vilja bli ekonomiskt fri, men det skulle ändå kännas helt okej att bara vara ekonomiskt trygg. Då skulle jag jobba endast för att dra in pengar till roliga saker. De tråkiga utgifterna vet jag täcks av passiva inkomster.

Mitt nyårslöfte för 2013 – bli ekonomiskt trygg till 100%

Ett nytt år har börjat och jag brukar sällan delge nyårslöften. I min inre dialog har det förekommit ”löften” till mig själv men aldrig något jag delgivit öppet. I år tänkte jag göra det för att se om det kan pusha på och se till att jag uppnår målet om att bli ekonomiskt trygg snabbare.

När jag startade den här bloggen för några år sen fanns inget definierat mål om att bli ekonomiskt trygg. Däremot har jag alltid haft ganska god koll på privatekonomin. Jag gick tillbaka till mina siffror och räknade ut att jag mellan 2005-2009 låg på en trygghetsgrad av ca 15%. Till mångt och mycket beroende på att mitt jobb då var helt beroende av tidsinsatsen och den passiva inkomsten bestod av barnbidrag, ränteintäkter och aktieutdelningar.

Idag har jag gjort mig av med den typen av arbetsinsatser och rannsakat alla arbetsuppgifter utifrån vad de ger tillbaka. Det ska väl tilläggas att det är lättare att göra detta om man driver eget företag jämfört med anställning.

De passiva och aktiva inkomsterna ser för mig idag helt annorlunda ut. Samtidigt har jag jobbat hårt med att försöka se över alla passiva utgifter – det var ju lite därför den här bloggen kom till.

Vid årets ingång är jag 91,0% ekonomiskt trygg.

Även om en del av spartipsen här på bloggen kan verka smått galna och lite överdrivna har det hjälpt mig att komma riktigt långt. För mig är BajsaBorta.nu ett sätt att förhålla sig till ekonomi. Det som inte ger något mervärde och dränerar plånboken månad efter månad – hur kan man kapa ner på dessa passiva utgifter?

2013 ska bli året då jag blir 100% ekonomiskt trygg och det ska jag göra genom fler förfinade spartips så att de passiva utgifterna sjunker. Samtidigt ska jag ytterligare optimera inkomstsidan att bli mer passiv.

 

Tidigare inlägg i serien

Utnyttja The Switch och få mer kulor över

Nu händer det! I norra Norrland har många redan upplevt det, i mellersta Sverige tippar det snart över och det kommer också att breda ut sig neröver södra Sverige inom kort. Varje år den här tiden sprider det sig som ett virus. Jag talar inte om influensa, ej heller om vinterkräksjukan utan det är  – The Switch!

Kallare utomhus än inne i kylskåpet

Om du under min inledning av detta inlägg började tänka på de nedre regionerna hos män är det inte så konstigt. I höstens säsong av Solsidan användes begreppet ”The Switch” för en helt annan sak, också med en sorts kulor med i bilden.

Den Switch jag tänkte tipsa om idag är dock av en helt annan karaktär. Det handlar om tidpunkten då temperaturen utomhus svänger om och det blir kallare utomhus än vad det är i ditt kylskåp. I norra delarna av vårt land är den här perioden längre än för de boende i södra Sverige. Det är väl kanske en av de fördelar man kan lyfta fram med att bo i norra Sverige – för vi kan faktiskt spara pengar på det, tror jag! Läs vidare om du vill veta hur.

Utnyttja kylan och sänk din elförbrukning

Kylskåpet drar energi. Kanske inte kommer som nån nyhet direkt. Kompressorn i ett kylskåp jobbar för att pumpa ut värmen ut ur kylskåpet. Kvar blir kylan. När det är tillräckligt kallt, stannar den och vilar tills den behövs igen. Den drar ström och kostar pengar när den jobbar men inte när den vilar. Jag har tänkt på en sak…hur kan man förlänga viloperioden? På ett sätt som inte förstör maten i kylskåpet då såklart.

Brr, nu börjar det bli kallt ute. Ah, kallt ute. Varmt inne. Hmm, varför inte flytta kylan in till kylskåpet. Det tyckte jag lät smart. Gratis kyla!

Så jag fyllde 4 st PET-flaskor med vatten, ställde ut de och lät vattnet i de frysa till is. Sen tog jag in de och la de i kylskåpet. Samtidigt mätte jag och jämförde elförbrukningen med och utan de iskalla PET-flaskorna.

Hmm, 15 kr och 30 öre var ju inte så mycket att hänga i julgranen direkt (varför säger man så egentligen?). Säg att vi ligger på rätt sida The Switch 5 månader per år. Skulle isåfall bli en årsbesparing på 76,50 kr. Kanske ska leta efter nåt annat att spara in på. Det kräver ju ändå en del dagligt arbete med att flytta in/ut flaskor.

Eller så måste jag öka på antalet PET-flaskor så att det ger lite större effekt.

PET flaskor i kylskåpet

Många PET flaskor i kylskåpet

Sådärja!!

Är ju bara ett problem… var ska maten få plats nu då?

För att återanvända ett härligt citat från Lorry-gängets sketcher på Patentverket – ”Tänkte inte på det…”

Mer om The Switch, kylskåp och PET-flaskor

När man skriver ihop såna här tips och får bearbeta idéerna ett andra varv kommer man ofta på nya faktorer att ta hänsyn till. Det jag just på kom på var att varmluften som pumpas ut ur kylskåpet faktiskt ger en viss uppvärmning av luften i huset. Den faktiskta besparingen är nog närmare noll egentligen när man tänker efter.

Jaja, för att du inte ska känna att det var helt meningslöst att läsa igenom dagens spartips tänkte jag att du kunde avsluta med att kolla på när Fredde i Solsidan förklarar den egentliga och ur ett samhälleligt perspektiv mer betydelsefulla förklaringen av begreppet – The Switch:

http://www.tv4play.se/program/solsidan?video_id=2227773

Aktiv och passiv ekonomi – del 2 av 3

Det har blivit dags att behandla del 2 i mitt förhållningssätt till ekonomi. I första delen tog jag upp vad som är aktiva respektive passiva kostnader. Nu är det dags att ta andra sidan av ekonomin – inkomsterna.

För att privatekonomin ska gå ihop är det en förutsättning att man har inkomster. Dessa inkomster kan komma från flera olika håll och variera utifrån livssituation. Jag har delat in mina inkomster på samma sätt som mina utgifter i aktiva resp. passiva.

Aktiva inkomster kräver aktivt arbete

En aktiv inkomst kräver att man lägger ner aktivt arbete. En anställd får lön för den arbetsinsats han/hon utför och lönen kan vara utifrån arbetade timmar som en timlön eller med ett fast månadsbelopp vid månadslön. Du som jobbar på det här sättet byter din tid och kunskap mot pengar. För att denna ström av inkomst ska kunna fortsätta måste du också fortsätta att ge av din tid. Om du blir sjuk eller uppsagd kommer inkomsten att försvinna. Du måste aktivt arbeta för att den här inkomsten ska upprätthållas och kallar den därför för aktiv inkomst.

Bilden hämtad från Wikimedia Commons. Attrib: SuperManu

Passiva inkomster kommer ändå

Motsatsen till aktiv inkomst är givetvis då den passiva inkomsten. Den inkomsten är inte beroende av din tid utan kan fortsätta att strömma in även om du ligger på soffan, i solstolen eller spelar boule.

Bilden hämtad från Wikimedia Commons. Attrib: Haddara

Hit räknas inkomster som t.ex.

  • ränteinkomster på ett sparkonto
  • aktieutdelningar
  • avkastning på fonder
  • bidrag som t.ex. barnbidrag

De flesta passiva inkomster får man endast ta del av en gång per år. Banken betalar ut sparräntan vid årsskiftet och aktieutdelningar görs endast efter aktiebolagets årsstämma osv.

Barnbidrag får man månadsvis men ur ett privatekonomiskt perspektiv kostar barn mer än vad barnbidraget täcker. Läste nånstans att ett barn kostar ca 1,5 miljoner kronor fram till 18 års ålder. Bidraget från staten ger väl nånstans kring 250 000 kr under motsvarande tidsperiod. Att producera fler barn i syfte att få högre passiva inkomster bör inte vara det bakomliggande motivet!

Jag har både aktiva och passiva inkomster men gillar allra bäst de passiva! Ett par gånger per år går jag igenom och lägger upp planer på hur jag ska få dessa inkomster att bli större och större med tiden. I nästa och sista delen tänkte jag ställa inkomsterna och utgifterna mot varandra och lyfta in ett begrepp som sammanfattar den privatekonomiska nivå jag eftersträvar att uppnå inom ett par år.

Om du tycker att mina spartips om att bajsa borta eller skrapa ur filmjölkspaketet är lite väl knasiga, häng kvar och läs sista delen. Då kanske du får en annan bild av mig och förhoppningsvis kan jag övertyga dig om att det är en bra väg att gå. Alla som vill och vågar – häng med!

Läs del 3 här

Följ mig på: