BajsaBorta.nu

Bättre koll på elförbrukningen

Jag gillar att ha koll. Speciellt gillar jag att ha koll på pengar. Som villaägare utgör elräkningen en stor del av de månatliga utgifterna. För den som aktivt jobbar för att sänka sina passiva utgifter är elräkningen alldeles för trubbigt som mätmetod.

Elförbrukningen kan delas in i två större poster; uppvärmning och hushållsel. Uppvärmingen utgör den största delen för de allra flesta, oavsett om du har bergvärme, luft/luft värmepump eller direktverkande el. Resterande andel av elen ger åt till hushållsapparater som kyl, frys, tv och dator.

Så mäter jag min elförbrukning

Jag har två olika mätinstrument för att mäta elförbrukning. Dels har jag en dosa som kan mäta energiförbrukningen specifikt för en apparat. Den placeras i eluttaget och apparatens elkontakt sticks in i denna. Den ger elförbrukning i realtid och summerar den totala förbrukningen sen den började mäta i upp till max 24 timmar. Den använder jag för att mäta om t.ex kylskåpet drar mindre ström om jag fyller den med isfyllda PET-flaskor.

Det andra sättet jag håller koll på elförbrukningen är på husets totala åtgång. Jag använder Eliq, som består av en del som fästs på elmätaren i källaren och en display placerad i köket. Den läser av när dioden på elmätaren blinkar och skickar data till displayen och lagrar elförbrukning över tid.

Eliqs energidisplay presenterar förbrukningen på ett lättillgängligt sätt. Momentanåtgången, den exakta elåtgången just nu, är mest stressande att se på och inte nåt jag använder så mycket. Om värmepumpen, mikron dammsugaren körs samtidigt ser det ut som man kommer att bli ruinerad ganska fort. Det som är intressant är att följa graferna med jämförelser mot tidigare veckor och samma period förra året.

Exempel på användningsområde för oss som vill spara pengar på passiva utgifter ger den oss viss möjlighet att mäta. Man kan exempelvis prova att sänka inomhustemperaturen en vecka och se hur mycket man sparade i kronor och ören. Problemet är dock att behovet av uppvärmning påverkas mycket av vädret och det är svårt att veta om förbrukad hushållsel var oförändrad under testperioden. Alldeles för många faktorer som inte är kontrollerbara.

Ny mjukvara i Eliq särskiljer uppvärmning och hushållsel

I veckan som gick fick jag ett meddelande om att Eliq släppt en uppdatering till mjukvaran i displayen. De har utarbetat en beräkningsmodell, algoritm, som kan särskilja på förbrukad el för uppvärmning och för hushållsel.

Eliq energidisplay visar energiförbrukning för uppvärmning och hushållsel.

Systemet, kallat Epsilon-8, bygger på en algoritm som efter cirka två veckors inlärningsperiod kan redovisa elen för uppvärmning och hushållsel separat. Systemet kommer förinstallerat på nya modeller och kan laddas ner kostnadsfritt till displayer redan i bruk.

Jag uppdaterade mjukvaran i min enhet idag. Eliq har en steg-för-steg guide till hur man kör en uppdatering här:

http://www.eliq.se/index.php?option=com_content&view=article&id=45

Efter att ha startat om enheten finns nu lite nya inställningar. Man kan välja om man vill att displayen ska visa Värme eller Hushållsel. Så nu är det bara att vänta i 1-2 veckor innan den lärt sig vårt hushålls elförbrukning.

Mer läsning

Pressmeddelande från Eliq
Manual för Värme (beta)

Aktiv och passiv ekonomi – del 3 av 3

Nytt år, nya grepp och dags att styra upp ekonomin. Jag tänkte börja året med att knyta ihop säcken i artikelserien om Aktiv & Passiv ekonomi. Här kommer sista delen och ett nyårslöfte kopplat till det!

Ekonomiskt oberoende

Många som pratar om att de vill bli rika använder begreppet ekonomiskt oberoende. I begreppet läggs ofta in att man ska kunna göra vad som helst utan att behöva fundera över om pengarna räcker eller inte. Jag tycker det är ett slarvigt sätt och väldigt odefinierat sätt att se på sin privatekonomi. Vi är och kommer alltid att vara beroende av ekonomi. Den som har massor av pengar är minst lika beroende av pengar, kanske till och med mer…?

Jag gillar att mäta, räkna och följa upp. Därför använder jag mig av kalkylblad, budgeter och resultat precis som om min privatekonomi vore en affärsverksamhet. Låter kanske trist och tråkigt, men det fungerar för mig!

What gets measured, gets managed – Dr. Peter Drucker

Ekonomiskt trygghet och ekonomisk frihet

Jag anser att den som klagar på något samtidigt bör komma med konstruktivt förslag på förbättring. Eftersom jag nyss dissade begreppet ekonomiskt oberoende lyfter jag här in två nya begrepp istället som gör det lättare att mäta och följa upp sin ekonomi.

I tidigare inlägg i denna serie har jag definierat utgifter och inkomster som aktiva resp. passiva. Kort sammanfattat är en aktiv inkomst en inkomst som kräver tidsinsats. En passiv inkomst kommer oavsett om du lägger tid på det eller inte.

De passiva utgifterna är de utgifter du bara måste betala och som fortsätter att ticka månad ut och månad in (hyra, mat, räntor etc.). De aktiva utgifterna är de som är roliga och ger något tillbaka (resor, bio, restaurangmiddagar etc.).

Ekonomisk trygghet

När är man rik och fri att göra vad man vill? Det är såklart olika från person till person eftersom vi har olika förutsättningar och olika intressen. En enkel definition som jag gillar är ekonomisk trygghet, som inträffar när:

Passiva inkomster >= passiva utgifter

När man uppnått det behöver man inte jobba för pengar. Vad skulle du göra om du inte längre behövde tänka på hur du ska klara dig till nästa lön?

Ekonomisk frihet

Jaja, ekonomiskt trygg lät väl okej…men vem vill leva på existensminimum hela livet – bo, äta, sova, bajsa, dö. Det låter inte som att man är rik direkt. Nä, inte på pengar men på tid! Är man ekonomiskt trygg behöver man inte sälja sin tid för att få in pengar till tråkiga räkningar. Vad skulle du göra om du inte längre behövde tänka på hur du ska klara dig till nästa lön?

Dags att fokusera på det roliga, leva livet och göra sånt man drömmer om. Det mesta kostar pengar, det går inte att komma ifrån. Det räcker alltså inte med att uppnå ekonomisk trygghet för att leva ett bra liv. Nästa mål är att uppnå ekonomisk frihet, som inträffar när;

Passiva inkomster >= passiva utgifter + aktiva utgifter

Det här målet är svårare att uppnå och varierar mycket beroende på vad man vill göra. Jag skulle vilja bli ekonomiskt fri, men det skulle ändå kännas helt okej att bara vara ekonomiskt trygg. Då skulle jag jobba endast för att dra in pengar till roliga saker. De tråkiga utgifterna vet jag täcks av passiva inkomster.

Mitt nyårslöfte för 2013 – bli ekonomiskt trygg till 100%

Ett nytt år har börjat och jag brukar sällan delge nyårslöften. I min inre dialog har det förekommit ”löften” till mig själv men aldrig något jag delgivit öppet. I år tänkte jag göra det för att se om det kan pusha på och se till att jag uppnår målet om att bli ekonomiskt trygg snabbare.

När jag startade den här bloggen för några år sen fanns inget definierat mål om att bli ekonomiskt trygg. Däremot har jag alltid haft ganska god koll på privatekonomin. Jag gick tillbaka till mina siffror och räknade ut att jag mellan 2005-2009 låg på en trygghetsgrad av ca 15%. Till mångt och mycket beroende på att mitt jobb då var helt beroende av tidsinsatsen och den passiva inkomsten bestod av barnbidrag, ränteintäkter och aktieutdelningar.

Idag har jag gjort mig av med den typen av arbetsinsatser och rannsakat alla arbetsuppgifter utifrån vad de ger tillbaka. Det ska väl tilläggas att det är lättare att göra detta om man driver eget företag jämfört med anställning.

De passiva och aktiva inkomsterna ser för mig idag helt annorlunda ut. Samtidigt har jag jobbat hårt med att försöka se över alla passiva utgifter – det var ju lite därför den här bloggen kom till.

Vid årets ingång är jag 91,0% ekonomiskt trygg.

Även om en del av spartipsen här på bloggen kan verka smått galna och lite överdrivna har det hjälpt mig att komma riktigt långt. För mig är BajsaBorta.nu ett sätt att förhålla sig till ekonomi. Det som inte ger något mervärde och dränerar plånboken månad efter månad – hur kan man kapa ner på dessa passiva utgifter?

2013 ska bli året då jag blir 100% ekonomiskt trygg och det ska jag göra genom fler förfinade spartips så att de passiva utgifterna sjunker. Samtidigt ska jag ytterligare optimera inkomstsidan att bli mer passiv.

 

Tidigare inlägg i serien

Utnyttja The Switch och få mer kulor över

Nu händer det! I norra Norrland har många redan upplevt det, i mellersta Sverige tippar det snart över och det kommer också att breda ut sig neröver södra Sverige inom kort. Varje år den här tiden sprider det sig som ett virus. Jag talar inte om influensa, ej heller om vinterkräksjukan utan det är  – The Switch!

Kallare utomhus än inne i kylskåpet

Om du under min inledning av detta inlägg började tänka på de nedre regionerna hos män är det inte så konstigt. I höstens säsong av Solsidan användes begreppet ”The Switch” för en helt annan sak, också med en sorts kulor med i bilden.

Den Switch jag tänkte tipsa om idag är dock av en helt annan karaktär. Det handlar om tidpunkten då temperaturen utomhus svänger om och det blir kallare utomhus än vad det är i ditt kylskåp. I norra delarna av vårt land är den här perioden längre än för de boende i södra Sverige. Det är väl kanske en av de fördelar man kan lyfta fram med att bo i norra Sverige – för vi kan faktiskt spara pengar på det, tror jag! Läs vidare om du vill veta hur.

Utnyttja kylan och sänk din elförbrukning

Kylskåpet drar energi. Kanske inte kommer som nån nyhet direkt. Kompressorn i ett kylskåp jobbar för att pumpa ut värmen ut ur kylskåpet. Kvar blir kylan. När det är tillräckligt kallt, stannar den och vilar tills den behövs igen. Den drar ström och kostar pengar när den jobbar men inte när den vilar. Jag har tänkt på en sak…hur kan man förlänga viloperioden? På ett sätt som inte förstör maten i kylskåpet då såklart.

Brr, nu börjar det bli kallt ute. Ah, kallt ute. Varmt inne. Hmm, varför inte flytta kylan in till kylskåpet. Det tyckte jag lät smart. Gratis kyla!

Så jag fyllde 4 st PET-flaskor med vatten, ställde ut de och lät vattnet i de frysa till is. Sen tog jag in de och la de i kylskåpet. Samtidigt mätte jag och jämförde elförbrukningen med och utan de iskalla PET-flaskorna.

Hmm, 15 kr och 30 öre var ju inte så mycket att hänga i julgranen direkt (varför säger man så egentligen?). Säg att vi ligger på rätt sida The Switch 5 månader per år. Skulle isåfall bli en årsbesparing på 76,50 kr. Kanske ska leta efter nåt annat att spara in på. Det kräver ju ändå en del dagligt arbete med att flytta in/ut flaskor.

Eller så måste jag öka på antalet PET-flaskor så att det ger lite större effekt.

PET flaskor i kylskåpet

Många PET flaskor i kylskåpet

Sådärja!!

Är ju bara ett problem… var ska maten få plats nu då?

För att återanvända ett härligt citat från Lorry-gängets sketcher på Patentverket – ”Tänkte inte på det…”

Mer om The Switch, kylskåp och PET-flaskor

När man skriver ihop såna här tips och får bearbeta idéerna ett andra varv kommer man ofta på nya faktorer att ta hänsyn till. Det jag just på kom på var att varmluften som pumpas ut ur kylskåpet faktiskt ger en viss uppvärmning av luften i huset. Den faktiskta besparingen är nog närmare noll egentligen när man tänker efter.

Jaja, för att du inte ska känna att det var helt meningslöst att läsa igenom dagens spartips tänkte jag att du kunde avsluta med att kolla på när Fredde i Solsidan förklarar den egentliga och ur ett samhälleligt perspektiv mer betydelsefulla förklaringen av begreppet – The Switch:

http://www.tv4play.se/program/solsidan?video_id=2227773

Aktiv och passiv ekonomi – del 2 av 3

Det har blivit dags att behandla del 2 i mitt förhållningssätt till ekonomi. I första delen tog jag upp vad som är aktiva respektive passiva kostnader. Nu är det dags att ta andra sidan av ekonomin – inkomsterna.

För att privatekonomin ska gå ihop är det en förutsättning att man har inkomster. Dessa inkomster kan komma från flera olika håll och variera utifrån livssituation. Jag har delat in mina inkomster på samma sätt som mina utgifter i aktiva resp. passiva.

Aktiva inkomster kräver aktivt arbete

En aktiv inkomst kräver att man lägger ner aktivt arbete. En anställd får lön för den arbetsinsats han/hon utför och lönen kan vara utifrån arbetade timmar som en timlön eller med ett fast månadsbelopp vid månadslön. Du som jobbar på det här sättet byter din tid och kunskap mot pengar. För att denna ström av inkomst ska kunna fortsätta måste du också fortsätta att ge av din tid. Om du blir sjuk eller uppsagd kommer inkomsten att försvinna. Du måste aktivt arbeta för att den här inkomsten ska upprätthållas och kallar den därför för aktiv inkomst.

Bilden hämtad från Wikimedia Commons. Attrib: SuperManu

Passiva inkomster kommer ändå

Motsatsen till aktiv inkomst är givetvis då den passiva inkomsten. Den inkomsten är inte beroende av din tid utan kan fortsätta att strömma in även om du ligger på soffan, i solstolen eller spelar boule.

Bilden hämtad från Wikimedia Commons. Attrib: Haddara

Hit räknas inkomster som t.ex.

  • ränteinkomster på ett sparkonto
  • aktieutdelningar
  • avkastning på fonder
  • bidrag som t.ex. barnbidrag

De flesta passiva inkomster får man endast ta del av en gång per år. Banken betalar ut sparräntan vid årsskiftet och aktieutdelningar görs endast efter aktiebolagets årsstämma osv.

Barnbidrag får man månadsvis men ur ett privatekonomiskt perspektiv kostar barn mer än vad barnbidraget täcker. Läste nånstans att ett barn kostar ca 1,5 miljoner kronor fram till 18 års ålder. Bidraget från staten ger väl nånstans kring 250 000 kr under motsvarande tidsperiod. Att producera fler barn i syfte att få högre passiva inkomster bör inte vara det bakomliggande motivet!

Jag har både aktiva och passiva inkomster men gillar allra bäst de passiva! Ett par gånger per år går jag igenom och lägger upp planer på hur jag ska få dessa inkomster att bli större och större med tiden. I nästa och sista delen tänkte jag ställa inkomsterna och utgifterna mot varandra och lyfta in ett begrepp som sammanfattar den privatekonomiska nivå jag eftersträvar att uppnå inom ett par år.

Om du tycker att mina spartips om att bajsa borta eller skrapa ur filmjölkspaketet är lite väl knasiga, häng kvar och läs sista delen. Då kanske du får en annan bild av mig och förhoppningsvis kan jag övertyga dig om att det är en bra väg att gå. Alla som vill och vågar – häng med!

Läs del 3 här

Vår diskmaskin har gått sönder

Vår diskmaskin har gått sönder! Att ha en diskmaskin är för mig en självklarhet. En del kanske tycker att handdisk är den rätta vägen för att snåla in på sina utgifter. Om du har heta diskussioner med dig själv eller annan familjemedlem om diskmaskinens vara eller icke vara – här får du mitt argument och försvar till diskmaskinens givna plats i mitt hem.

Diskmaskinen ger mig mervärde genom att frigöra tid och arbete! Inte ens om man räknar in inköpskostnad och löpande förbrukningskostnad kan diskmaskinens plats i mitt kök ifrågasättas ur en ekonomisk synvinkel. Eftersom den frigör tid och därför ger mig mervärde i livet så klassar jag diskmaskinen som en aktiv utgift – och aktiva utgifter är inte prioriterat att spara på i mitt ekonomiska synsätt. Är du nyfiken på mer om detta så läs första delen om Aktiv och Passiv ekonomi.

Laga eller köpa en ny diskmaskin

Felet yttrar sig i att diskmaskinen fyller vatten, men vi tror att det är nästa steg då den ska värma vattnet eller skifta var det sprutas som det blir nåt fel. Vi fick rådet från tillverkaren att prova nollställa elektroniken genom att dra ur sladden och låta den stå i minst 30 minuter. Det löste inte problemet, tyvärr.

Ringde då till en lokal reparatör som skulle ha 700 kr bara för att komma och kolla på maskinen och lämna en offert. Han kunde inte ge några som helst fingervisningar om vad det skulle kosta utifrån det felmeddelande som maskinen ger. Tyvärr hade garantin gått ut och det har man ju nu lärt sig att inköp på Elgiganten inte alltid är de bästa ur den synpunkten – mycket kort garanti. Vi fick 2 års garanti medan andra ofta kan ge upp till 5 år.

Ett annat alternativ vore att utnyttja hemförsäkringen som tydligen ska täcka såna här saker. Självrisken för oss ligger på 2500 kr men alla utredningar, reparation eller nyköp skulle isåfall bekostas av försäkringsbolaget. Vi skulle alltså kunna få en fungerande maskin igen för 2500 kr. Dock finns ingen garanti om hur länge den kommer att fungera efter reparation. Om vi skulle få köpa ut en ny på försäkringen skulle vi räkna bort 10% per år på inköpsvärdet. Maskinen kostade 6900 kr när vi köpte den och det har gått 4 år. Vi skulle alltså få en ny diskmaskin isåfall värd 4 140 kr för en kostnad på 2 500 kr. MEN, det är försäkringsbolaget som väljer om reparation eller nyköp ska göras.

Vi har beslutat att köpa en helt ny diskmaskin och då med 5 års garanti denna gång. Jag tror det lönar sig i längden. Hur som helst kommer den att bespara mig massor av irritation, synliga diskberg och framförallt – mindre slöseri med tid!

Hans Rosling om tvättmaskinens viktiga roll

Om du inte har 9 minuter över vill jag att du tar dig tid och tittar på följande föredrag av Hans Rosling. Den berör en annan hushållsmaskin som haft stor påverkan på vårt samhälle i många positiva aspekter.

Tajmingen viktig för att pricka lägsta elpriset Spot on!

Den som har rörligt elpris får månadsvis en avstämning där den totala elförbrukningen multipliceras med ett snittpris på elen under samma tidsperiod. Från och med 1 oktober kan privatkunder få möjligheten att utnyttja variationerna i spotpriset på el hos Nord pool (elbörsen). Har du en modern elmätare med fjärravläsning kan Du begära att få timvis avläsning och därmed också timvis prissättning.

Jag har ikväll roat mig med att undersöka detta närmare i detalj för att se vilka elbolag som erbjuder detta, hur mycket man kan spara och vilken eventuell påverkan på vardagslivet det skulle ha.

Varför timmätning på elförbrukningen?

Största elförbrukningen står industri och företag för, vilket gör att förbrukningen och elpriset är som högst under dagtid på vardagar. Nattetid mellan kl 22 – 06 samt på helgdagar är priset i regel alltid lägre, vilket du som konsument kan utnyttja för att sänka dina elkostnader om du fick betala per timme istället för ett snittpris.

Nu kanske du tänker att man måste förpassa allt hushållsarbete till natten. Ja, om man vill vara extrem så kanske man ska vända på dygnet om vill uppnå största besparingen. Vill man gå halvvägs kan man ju se till att använda de tidsstyrningar som finns inbyggda i olika apparater. Diskmaskin, torktumlare och tvättmaskin kan ställas in på senarelagd start. Varmvattenproduktionen kan säkert också tidsstyras. Att ladda datorer, mobiler och batterier nattetid är ju ganska enkelt utan att det ska påverka livet alltför mycket. Jag brukar dock ladda dessa på jobbet, så min kostnad för det är redan noll. Kanske ska fråga arbetsgivaren om de inte kan erbjuda tvättmaskin på jobbet också…?

Vilka elbolag erbjuder timavläsning och timpris?

Jag har gått igenom några av de stora elbolagens hemsidor för att se vilka som börjat erbjuda timavläsning och lagt in direktlänkar till där du kan läsa mer. Tyvärr ser jag inte att mitt nuvarande elbolag SkellefteKraft startat upp detta. Blir till och ringa dem imorgon och höra efter.

  • Fortum
    Har Timmätning som tillval till rörligt elpris avtal. Det kostar inget extra. Kundservice kan hjälpa till med uppskattning om huruvida du tjänar på det eller inte, baserat på ditt historiska förbrukningsmönster.
  • Vattenfall
    Har delat in rörligt prisavtal i Enkeltariff och nya Tidstariff. Tidstariffen är grovt indelad i högpristid och lågpristid, där högpris råder från november – mars, måndag-fredag mellan kl 06-22. All övrig tid är det lågpristid. För att få ha Tidstariff måste man förbruka mer än 10 000 kWh per år.
  • Eon
    Har en mycket nära koppling mellan momentant elpris på Nordpool. I mitten av december kommer man att släppa SMS-tjänst och appar för iPhone och Android. I dessa får man bra koll på morgondagens spotpriser, timme för timme, direkt i mobilen. Ditt pris blir Nordpools spotpris för aktuell timme + 4,38 öre /kWh.

Hur stor är skillnaden i pris mellan högt och lågt?

Varje elbolag har sina egna tariffer i förhållande till Nordpools spotlistor. Det enklaste sättet att se skillnaden är att gå in på Nordpools hemsida. Priset för morgondagen spikas idag och kan ses online på listan Elspot prices. I skrivande stund är skillnaden mellan högsta och lägsta spotpris för imorgon 6,61 öre per kWh.

Du som läser min blogg vet ju att jag fullkomligt älskar att se saker omvandlat till exakta kostnader/besparingar i kronor och ören. Självklart kommer här ett kalkylexempel för en omgång med saker man skulle kunna köra på lågpristider istället:

Tvättmaskin 60°C = 1,5 kWh/tvätt
Diskmaskin = 2 kWh/disk
Duscha 5 min =  1,5 kWh / person

Dessa tre händelser är vanligt att man utför dagligen i en familj på fyra. Den totala energiåtgången är således 9,5 kWh.

Räknat på morgondagens spotpris (5/10 2012) skulle det kosta 3,25 kr vid det högsta timpriset.

Förlagt tidsmässigt till lägsta spottimme blir kostnaden istället 2,62 kr. En besparing på 0,63 kr. Extrapolerat till ett helår blir det en besparing på 230 kr.

Nu är detta räknat på spotpriset som råder just nu och elpriset är ganska lågt för tillfället. Jag kan tänka mig att variationen över dygnet och timpriset kommer att ligga betydligt högre när vi närmar oss midvintern och det börjar sina i vattenmagasin och kärnreaktorerna stannar till pga dammsugare, mjukisdjur eller spår av nötter i eltillverkningen.

Synliggöra elförbrukning med trådlös display

Jag har sen några månader tillbaka en trådlös avläsare (Eliq) monterad på elräkneverket i källaren. Den skicka signaler upp till en display jag placerat i köket. Där kan jag se den exakta elåtgången för tillfället och även följa utvecklingen över tid.

Bilden till vänster visar vårt senaste dygns elförbrukning. Tydligt framträder t.ex. en morgondusch och frukost vid 7-tiden. På sena eftermiddagen syns tillagning av middag och sen en tvättmaskinskörning och en dusch-peak strax efter 19-tiden. Ingen av våra stora toppar faller tyvärr inom de tidstariffer där elpriset är som lägst. Vi skulle alltså behöva göra en hel del omläggning av våra rutiner för att kunna pricka in lågpriset Spot on, så att säga. Frågan är om det är värt det eller om snittpriset ändå är fullt dugligt?

Det behövs nog göras en djupare analys över hela året för att kunna se om en parering av de riktigt höga elpristopparna kanske kan ge en mer betydande besparing. Vintertid är det ju faktiskt ändå mörkt typ dygnet om här uppe i Norrland. Då skulle man faktiskt kunna vända på dygnet utan att märka nån större skillnad egentligen!

Mera läsning

http://www.svd.se/naringsliv/ny-lag-underlattar-for-elkunder_7543368.svd

http://annakarinhatt.se/blogg/forsta-dagen-att-begara-timvis-matning-av-el/

Heidi Andersson om toapapper för miljöhjältar

Heidi Andersson, mest känd som Armbryterskan från Ensamheten, är programledare för barnprogrammet Miljöhjältarna som går på SVT. Igår var det tema papper och bland annat fokus på hur mycket toapapper vi verkligen slösar bort i onödan. Heja Heidi!

Svenskarna slösar massor av toapapper varje dag

Heidi tog upp mycket intressanta fakta om hur det ser ut runt om i världen gällande toalettpappersförbrukning. I Nordamerika (USA/Canada) använder man 57 ark toapapper per person och dag. Det är oerhört mycket! Vi i Sverige är något bättre, men långt ifrån miljövänliga och sparsamma. Vi förbrukar tydligen 38 ark i snitt per dag. I Asien är man duktig på att inte slösa papper och förbrukar endast 4 ark per person/dag. Heja! Frågan är om de istället använder vatten i bidé eller liknande? Det är ju inte så miljövänligt heller kanske…

Deltagarna i Miljöhjältarna är barn som får utmaningar av Heidi. I programmet igår fick killarna en utmaning att endast förbruka 10 ark per person och dag. En baggis!

Heidi visade en vikteknik

En bit in i programmet visade Heidi hur en knövlare gör med sitt papper och att det går åt onödigt mycket toapapper. Absolut!

Sen visade hon den bättre, vik-tekniken. Jag som vill hävda att jag är superexpert på detta har såklart granskat hennes teknik i detalj och det finns förfiningar att göra!

För det första tog hon två ark toapapper. Det kanske behövs om man har lågkvalitetspapper som är supertunt och inte hållbart nog. Jag köper Serlas papper, testvinnare förra året i SVT Plus test för hållbarhet och pris. Det räcker då med ett enda ark toapapper! Har man bara kissat är det absolut inga problem. Har man däremot bajsat behöver man vika papperet på rätt sätt.

Heidi vek sina två ark med toapapper bit för bit längs med. Jag är lite lur på om man inte efter första viket har en för lång ”svans” som riskerar att doppas ner i toalettvattnet när man torkar sig. Jag förespråkar istället vik mot mitten. Ett fyrkantigt ark kan då vikas 3 ggr och vara hanterbart. Det räcker för att man ska torka sig färdig! Det bör absolut inte vara några problem  om man bara kissat. Har man bajsat och har normal konsistens på avföringen så bör det också räcka. Är man däremot lite lös så kanske det går åt mer papper, men försök då lösa problemet från grunden och lägg om kosten vetja!

Förhandla om bolåneräntan är mainstream

Räntan på bolånet är en typisk passiv utgift och väldigt tråkig att betala. Därmed inte sagt att jag inte uppskattar det boende vi har, för vi har ett fantastiskt fint hus och det är värt varenda krona vi betalar för att bo här. Men om jag kan få samma boende för billigare kostnad, är det värt att lägga tid på att pressa ner utgiften. Inte så extremt spartips kanske, men under veckan som gick var jag riktigt mainstream och förhandlade om våra bolån.

Förhandling först hos andra banker

En förhandling om lånevillkor är enklast att börja med hos en annan konkurrerande bank än den bank man har idag. Den banken är ofta villig att pressa ner sina priser på banktjänster samt ge nya kunder ränterabatter. Min förhandling började egentligen med att jag undersökte alternativa försäkringar för vår bil och villa. Bankerna och försäkringsbolagen ställer i regel som krav att man ska byta bank eller samla flera tjänster hos dem. I bankens krav finns att man ska öppna ett lönekonto.

Lönekonton är viktiga inkomstkällor för bankerna. Dit kommer månadvis mycket pengar och kostnadsräntan för banken är 0%. Bankerna tjänar därför mycket pengar på att folk har lönekonton i just deras bank. Jag har ett lönekonto, men pengarna lämnar kontot redan samma dag jag får insättning dit och flyttas till andra konton/banker med ränta på. När det är dags att betala räkningar gör jag en klumpöverföring så tätt inpå betaldatum som möjligt för att inte missa ränteinkomster.

Skönt slippa byta bank

Att byta bank är egentligen inte så himla krångligt, men om man kan slippa byta och få samma erbjudande från sin nuvarande bank är det att föredra tycker jag. Därför gick jag till den bank jag varit kund hos sen jag var tonåring och diskuterade hårdnackat med handläggaren om villkoren för ränterabatt. Som argument lyfte jag fram att två andra banker som gett mig erbjudande om ränterabatt med 0,3% mot listpriset på rörlig ränta med enda krav att jag ska ha ett lönekonto hos dem.

Ränterabatt är mumma för plånboken

Jag behövde egentligen inte argumentera så himla hårt för min sak utan fick nästan omgående ett erbjudande om en högre ränterabatt än den konkurrerande banker gett. Taget!

En viktig faktor man inte får glömma bort är att ränterabatter som ges idag endast gäller i 12 månader. Därefter lyfter banken bort rabatten och man återgår till att följa listpriset på bolåneräntan. Så det blir till att lägga in en påminnelse i kalendern till september 2013 för en ny förhandling.

I mitt ekonomiska synsätt jobbar jag mycket nu utifrån kassaflöde (cashflow). Vid mitt möte med banken passade jag dessutom på att lösa bort den del av bolånet som vi haft amortering på. Det känns skönt att slippa behöva betala nåt mer på den delen. Att inte behöva betala lika mycket i ränta och slippa amorteringen framöver ger bra ökning på marginalerna varje månad. Bättre cashflow! Bättre ekonomisk trygghet!

Aktiv och passiv ekonomi – del 1 av 3

Majoriteten av mina spartips rör vad jag kallar för ”passiva utgifter”. Jag vill helst inte spara på sånt jag tycker är roligt och uppskattar. Däremot ser jag rött om pengar jag slitit ihop försvinner utan att jag får ut något mervärde för de.

När det gäller ekonomi och passivitet så är det vanligaste begreppet ”passiv inkomst”. En sådan inkomst är pengar som rullar in utan att man behöver arbeta. Ränteinkomster från ett sparkonto är typexempel på en sådan inkomst. Där kan du placera pengar och låta pengarna jobba åt dig och generera ränta. Inkomsten har man även när man sover, är ledig eller blir sjuk.

En aktiv inkomst är motsatsen för vilken du hela tiden måste arbeta för att få mer. Vanligt är att man säljer sin tid i utbyte mot lön som anställd.

I analogi med ovan resonemang kan man dela in sina utgifter i aktiva och passiva.

Vad är en aktiv utgift?

En aktiv utgift är en kostnad som för mig ger något tillbaka i form av glädje, energi eller mera tid över för annat. Allt som ger mervärde för mig som person. Att åka på en semesterresa eller köpa en ny teknikgadget är exempel på aktiva utgifter för mig. Den här typen av utgifter är inget som jag fokuserat på att leta spartips på. Det är ju dessa utgifter som är det bästa i livet! Därmed inte sagt att det finns pengar att spara, men det är inte huvudfokus på den här bloggen.

Vad är en passiv utgift?

En passiv utgift är något jag betalar utan att känna att jag får något som helst mervärde tillbaka från. Hit räknas många ”nödvändiga” kostnader som man bara inte kommer ifrån som t.ex. hyra, bolåneränta, sophämtning och el. Jag tror nog att de allra flesta kan hålla med om att dessa räkningar är oerhört tråkiga att betala. Det är här jag lägger mitt krut på att kapa ner kostnaderna så mycket det går, utan att för den skull leva som en eremit, i en koja, mitt i skogen!

Hur vet man om en kostnad är aktiv eller passiv?

Ingen förutom du själv kan bestämma vilka av dina utgifter som är aktiva respektive passiva. Det är helt och hållet en subjektiv bedömning. Du måste tänka på utgiften och känna efter om den ger dig energi, glädje tillbaka. Jag har tidigare tagit upp som exempel det här med designat toapapper, vilket för mig är helt ofattbart. Jag blir inte ett dugg gladare, nöjdare eller mår bättre av att använda papper med fina blommor på istället för vanligt basic papper, som kostar mindre än hälften så mycket. Klockrent Passiv Utgift…för mig! Hur är det för dig?

Har du funderat på det här sättet kring dina månatliga utgifter?

Det var första delen i en serie inlägg jag tänkt göra om ekonomi, på ett något högre plan än de handfasta spartipsen. Hoppas att du gillar även den här typen av inlägg. I nästa del (del 2) tänkte jag skriva om min syn på inkomster, för att sen i sista delen ställa dessa mot varandra.

Läs del 2 här

För att inte missa några av mina inlägg så får du gärna följa mig via Facebook, Twitter och nu även via epost.

  • Spartips till din epost

    Se till att du inte missar några av mina spartips. Anmäl din epost här. Självklart helt gratis!

Egen matkasse när du storhandlar

Att storhandla en gång i veckan istället för att handla lite och ofta är en given åtgärd för att hålla nere både matkostnader, transportkostnader och tidskostnader. När jag handlar har jag alltid egna matkassar med mig till butiken. Hur mycket sparar jag på det?

Så handlar jag mat till familjen

Jag försöker att hålla mig till en storhandling per vecka på stormarknaden på vägen mellan jobbet och hemmet. Varje gång har jag med mig 3 stora matkassar. Ibland glömmer jag att ta med kassarna (även solen har sina fläckar) och då brukar jag behöva köpa 3 papperskassar eller 5 plastkassar istället.

Jag sparar pengar på att ha egna matkassar med till mataffären.

Jag använder samma kassar om och om igen och de håller riktigt länge. Kan inte komma ihåg när jag införskaffade mina kassar, men tror att det var över ett år sen och att de kostade ca 25 kr/st. Jag räknar som vanligt på årsbesparing och antar i detta fall att kassarna håller ett år. Då kostar mina kassar mig 75 kr per år.

De vanliga plastpåsarna man kan köpa vid kassan kostar i vår butik 1,50 kr styck. Vid varje veckohandling skulle det alltså kosta mig 7,50 kr, vilket ger en årskostnad på 390 kr.

Om jag istället skulle köpa de större papperskassarna kostar de 2,50 kr. Men det blir omräknat till årskostnad detsamma, 390 kr.

Det finns en till sorts påse i hushållet

Du som köper plastpåsar vid kassan har säkert alltid ett lager av plastpåsar hemma att använda till sopor och kanske har det som argument till varför du hellre köper såna. För att årsbesparingen därför ska bli mer korrekt och jag bättre ska kunna övertyga dig behöver jag ta med kostnad för att köpa speciella soppåsar.

Tunna soppåsar brukar kosta ca 15 kr för 30 st (finns på matbutiken eller på t.ex. Clas Ohlson, Jula eller liknande). Vi slänger ungefär 4 soppåsar i veckan hemma hos oss och då räknar jag endast rena sopor, för vi källsorterar och slänger matavfall separat…såklart! 🙂

Det går åt ca 200 soppåsar per år. Nu hör det till saken att vi ibland har andra typer av påsar som soppåsar, t.ex. såna man fått när man köpt kläder eller annat. Jag räknar på att av de 200 påsarna så är 150 köpta för just att slänga sopor. De kostar då mig 75 kr per år.

Så mycket sparar jag på matkassar varje år

Nu kommer det roligaste – beräkningen och resultatet!

Plastpåsar varje handling, 260 st 390 kr
Soppåsar 0 kr
Total kostnad 390 kr
Matkassar, 3 st 75 kr
Soppåsar, 150 st 100 kr
Total kostnad 175 kr
Besparing: 390 kr – 175 kr = 215 kr

Följ mig på: