BajsaBorta.nu

Kategori: Ekonomi

Så kan du tjäna pengar på att betala för mycket

En del använder order tjäna pengar på ett konstigt sätt. Du kanske har hört folk som slänger sig med uttryck som ”älskling, jag tjänade 150 kr idag på stan när jag köpte den här tröjan”.

Wow!

Visste inte att man kunde få betalt för att handla.

Men nu har jag hittat en lucka i The Matrix som faktiskt gör att man kan det. Häng med med på lite avancerad Life Hacking!

Bokade nyss en fjällsemester. Efter några minuter damp det ner mail med en bekräftelse på bokningen och instruktioner om hur man betalar. Valde att direkt betala med ett kreditkort så att jag slapp tänka på det framöver.

Mailet låg dock kvar i min inbox som oläst och när jag nån dag senare hittade det hade jag glömt att jag redan betalat och betalade en gång till.

Återbetalning på grund av för mycket betalt

Bara nån dag senare blev jag kontaktad av företaget som jag betalat till. De hade upptäckt i sitt system att jag betalat dubbelt och ville veta hur de skulle återbetala överskjutande belopp. Jag fick tillbaka pengarna redan nästa dag.

Nu kommer jag till poängen….just det, poängen! (avsett som ett skämt)

Det kreditkort jag använde har ett bonussystem som ger poäng för alla köp. Just på mitt kort får man 1 poäng per förbrukad krona. Jag hade betalat 3075 kr för mycket. Det ger 3075 poäng som sedan kan bytas mot lite olika saker.

Tjäna pengar (poäng) med kreditkortet

Beroende på vad man byter poängen till blir varje poäng lite olika värderad. Men för enkelhetens skull har jag valt alternativet där man byter mot dagligvaror i butiken, alltså mat. Äta bör man ju, annars dör man. Så de poängen ger direkt en besparing som märks i plånboken. Låter det tråkigt?

Lugn, man kan byta poängen till saker som lyxar tillvaron om du hellre vill det.

Väljer man att växla in poängen till matcheck blir varje poäng värd 0,01 kr. Mina 3075 gratispoäng ger mig då 30,75 kr. Pengar som jag alltså då TJÄNAT när jag konsumerade och betalade för mycket. Det är såklart inget som kan jämföras med vanliga jobb för att tjäna pengar, men tänk på att det är skattefritt, så kanske du ler lite extra när du går och cashar ut.

Saker att tänka på

Du måste ha tillräckligt med kredit och kunna ligga ute med pengarna.

Kontrollera att du får dina extra bonuspoäng och att de inte nollar de ifall återbetalning görs till kreditkortet. Om så är fallet kan du kanske försöka att få återbetalningen som en banköverföring istället.

Det åligger på dig att bedöma om detta är moraliskt försvarbart eller inte. Jag har bara upptäckt luckan, och det av misstag.

Ha en bra dag!

Så kan du spara pengar på privatlånet

Alla behöver vi någon gång låna pengar. Det kan vara till bil, semesterresan eller renoveringen. Det finns mängder av orsaker till att låna pengar – men ingen orsak till att inte spara pengar på lånet. Här följer en lista på några av de viktigaste sakerna att tänka på för att få så bra villkor som möjligt.

Jämför många alternativ

Den allra viktigaste punkten är att jämföra räntor hos många olika banker. Teckna inte privatlånet hos din ”standardbank” av gammal vana utan jämför noga innan. Enklast kan man göra det genom en låneförmedlare, som till exempel www.Consector.se. De jämför räntor och avgifter hos 15-20 banker utan att det kostar något extra.

Låna med medsökande

Om man har en medsökande till lånet är chansen större att låneansökan blir beviljad. Dessutom kan bankerna ofta erbjuda en något lägre ränta. Det är logiskt då banken får en större säkerhet. Skulle ena personen inte klara av att betala tillbaka lånet blir ju den medsökanden personen ansvarig för kommande återbetalningar.

Låna större belopp

Det kan låta bakvänt att det är billigare att låna ett större belopp än ett mindre. Men bankerna sätter överlag lägre räntesats ju större belopp som lånas. Den som tänkt låna 85.000kr kan testa att göra en ansökan på 100.000 kr och se om det ger en lägre räntesats.  De pengar man egentligen inte behöver betalas tillbaka direkt. Amortering får nämligen, enligt lag, alltid ske i förväg.

Låna med säkerhet

Det finns privatlån där man lånar med viss säkerhet. Det är exempelvis båtlån och billån. I detta fall finns en hel del krav kring lånet. Man får exempelvis inte låna mer än 80% av kostnaden av bilen och lånet måste vara återbetalt innan bilen når en viss ålder. Men fördelen med dessa lån är att räntan blir något lägre.

Se på den effektiva räntan

En bank som erbjuder 5% i ränta behöver nödvändigtvis inte erbjuda ett billigare privatlån än den bank som erbjuder 6%. Man måste alltid se på helheten. För det tillkommer ofta flera kostnader på lånen. Det är vanligt att uppläggningsavgift finns och utöver det aviavgift varje månad. Den effektiva räntan speglar den totala kostnaden för lånet och därmed är det den man ska jämföra för att se vilket lån som faktiskt är billigast – inte bara har lägst ränta.

Sparkonton, buffertar och insättningsgarantier

Ett sparkonto är väl något som de allra flesta har. Jag har två stycken, men använder bara ett för tillfället. Anledningen? För att min vardagsbank har så urusel ränta på sparkontot. Det är värt att leta alternativa banker för att inte låta inflationen urholka sitt sparkapital.

Just nu är inflationen väldigt låg och var i augusti till och med negativ. Något jag alltid försöker se till är att mitt sparkapital ger en högre avkastning än vad inflationen är. Varför är det viktigt? Jo, för att annars urholkar inflationen värdet på mina pengar. Om räntan på ett sparkonto ligger på 0,10% och inflationen på 0,2% innebär det att värdet på mina pengar minskar.

Jag har Swedbank som min vardagsbank dit jag får lön utbetald och där jag betalar räkningar. Deras sparkonto som kallas för e-spar har i dagsläget en ränta på 0,10%. Av den anledningen har jag 0 kr där! Så fort jag har pengar över flyttar jag de till ett sparkonto med betydligt högre ränta.

Det banken gör med våra sparmedel är att de använder dessa för att kunna finansiera andra delar av deras verksamhet för att där kunna generera en högre avkastning. Den avkastningen är på helt andra nivåer än den ynka 0,1% som betalas till spararen.

Insättningsgaranti och fria uttag

En viktig sak att tänka på är insättningsgarantin, som säkerställer att dina sparmedel inte kan försvinna i händelse av konkurs hos banken. Garantin gäller för sparmedel upp till 100 000 euro.

Stoppa inte dina buffertpengar på ett konto utan garanti! Det kan vara lockande att lägga pengarna hos en bank som utlovar 4-6% ränta på sparkontot, men det finns risker med det och med buffertkapital ska inga risker tas. Exempel på såna sparkonton finns hos Akelius och 4spar.

På mitt sparkonto har jag pengar som jag vill ha som buffert. Det händer att saker och ting går sönder och man behöver snabbt kunna köpa nytt. Då är det också viktigt att det är fria uttag, så att man snabbt (1-2 dagar) kan ha pengarna tillgängliga. Att ta ett lån för att köpa en ny diskmaskin, det finns inte i min värld. Då skulle jag nog handdiska istället tills dess att jag sparat ihop pengarna som behövs.

Bra alternativ på banker för buffertsparande

Tänkte avsluta med att ge några alternativ på banker som idag erbjuder en okej ränta för buffertsparande. Kriterierna är att banken ska ha insättningsgaranti och det ska vara fria uttag.

Santander erbjuder ett sparkonto som de kallar för Buffertkonto. Där får man just nu 1,90% ränta redan från första kronan. Det är enkelt att öppna ett konto hos Santander bara man har en e-legitimation.

SBAB är en annan aktör som känns trygg. Deras sparkonto ger just nu 1,40% men kan höjas till 1,60% om man samtidigt är bolånekund där. Även där öppnar man kontot smidigt, direkt online.

 

Aktiv och passiv ekonomi – del 3 av 3

Nytt år, nya grepp och dags att styra upp ekonomin. Jag tänkte börja året med att knyta ihop säcken i artikelserien om Aktiv & Passiv ekonomi. Här kommer sista delen och ett nyårslöfte kopplat till det!

Ekonomiskt oberoende

Många som pratar om att de vill bli rika använder begreppet ekonomiskt oberoende. I begreppet läggs ofta in att man ska kunna göra vad som helst utan att behöva fundera över om pengarna räcker eller inte. Jag tycker det är ett slarvigt sätt och väldigt odefinierat sätt att se på sin privatekonomi. Vi är och kommer alltid att vara beroende av ekonomi. Den som har massor av pengar är minst lika beroende av pengar, kanske till och med mer…?

Jag gillar att mäta, räkna och följa upp. Därför använder jag mig av kalkylblad, budgeter och resultat precis som om min privatekonomi vore en affärsverksamhet. Låter kanske trist och tråkigt, men det fungerar för mig!

What gets measured, gets managed – Dr. Peter Drucker

Ekonomiskt trygghet och ekonomisk frihet

Jag anser att den som klagar på något samtidigt bör komma med konstruktivt förslag på förbättring. Eftersom jag nyss dissade begreppet ekonomiskt oberoende lyfter jag här in två nya begrepp istället som gör det lättare att mäta och följa upp sin ekonomi.

I tidigare inlägg i denna serie har jag definierat utgifter och inkomster som aktiva resp. passiva. Kort sammanfattat är en aktiv inkomst en inkomst som kräver tidsinsats. En passiv inkomst kommer oavsett om du lägger tid på det eller inte.

De passiva utgifterna är de utgifter du bara måste betala och som fortsätter att ticka månad ut och månad in (hyra, mat, räntor etc.). De aktiva utgifterna är de som är roliga och ger något tillbaka (resor, bio, restaurangmiddagar etc.).

Ekonomisk trygghet

När är man rik och fri att göra vad man vill? Det är såklart olika från person till person eftersom vi har olika förutsättningar och olika intressen. En enkel definition som jag gillar är ekonomisk trygghet, som inträffar när:

Passiva inkomster >= passiva utgifter

När man uppnått det behöver man inte jobba för pengar. Vad skulle du göra om du inte längre behövde tänka på hur du ska klara dig till nästa lön?

Ekonomisk frihet

Jaja, ekonomiskt trygg lät väl okej…men vem vill leva på existensminimum hela livet – bo, äta, sova, bajsa, dö. Det låter inte som att man är rik direkt. Nä, inte på pengar men på tid! Är man ekonomiskt trygg behöver man inte sälja sin tid för att få in pengar till tråkiga räkningar. Vad skulle du göra om du inte längre behövde tänka på hur du ska klara dig till nästa lön?

Dags att fokusera på det roliga, leva livet och göra sånt man drömmer om. Det mesta kostar pengar, det går inte att komma ifrån. Det räcker alltså inte med att uppnå ekonomisk trygghet för att leva ett bra liv. Nästa mål är att uppnå ekonomisk frihet, som inträffar när;

Passiva inkomster >= passiva utgifter + aktiva utgifter

Det här målet är svårare att uppnå och varierar mycket beroende på vad man vill göra. Jag skulle vilja bli ekonomiskt fri, men det skulle ändå kännas helt okej att bara vara ekonomiskt trygg. Då skulle jag jobba endast för att dra in pengar till roliga saker. De tråkiga utgifterna vet jag täcks av passiva inkomster.

Mitt nyårslöfte för 2013 – bli ekonomiskt trygg till 100%

Ett nytt år har börjat och jag brukar sällan delge nyårslöften. I min inre dialog har det förekommit ”löften” till mig själv men aldrig något jag delgivit öppet. I år tänkte jag göra det för att se om det kan pusha på och se till att jag uppnår målet om att bli ekonomiskt trygg snabbare.

När jag startade den här bloggen för några år sen fanns inget definierat mål om att bli ekonomiskt trygg. Däremot har jag alltid haft ganska god koll på privatekonomin. Jag gick tillbaka till mina siffror och räknade ut att jag mellan 2005-2009 låg på en trygghetsgrad av ca 15%. Till mångt och mycket beroende på att mitt jobb då var helt beroende av tidsinsatsen och den passiva inkomsten bestod av barnbidrag, ränteintäkter och aktieutdelningar.

Idag har jag gjort mig av med den typen av arbetsinsatser och rannsakat alla arbetsuppgifter utifrån vad de ger tillbaka. Det ska väl tilläggas att det är lättare att göra detta om man driver eget företag jämfört med anställning.

De passiva och aktiva inkomsterna ser för mig idag helt annorlunda ut. Samtidigt har jag jobbat hårt med att försöka se över alla passiva utgifter – det var ju lite därför den här bloggen kom till.

Vid årets ingång är jag 91,0% ekonomiskt trygg.

Även om en del av spartipsen här på bloggen kan verka smått galna och lite överdrivna har det hjälpt mig att komma riktigt långt. För mig är BajsaBorta.nu ett sätt att förhålla sig till ekonomi. Det som inte ger något mervärde och dränerar plånboken månad efter månad – hur kan man kapa ner på dessa passiva utgifter?

2013 ska bli året då jag blir 100% ekonomiskt trygg och det ska jag göra genom fler förfinade spartips så att de passiva utgifterna sjunker. Samtidigt ska jag ytterligare optimera inkomstsidan att bli mer passiv.

 

Tidigare inlägg i serien

Aktiv och passiv ekonomi – del 2 av 3

Det har blivit dags att behandla del 2 i mitt förhållningssätt till ekonomi. I första delen tog jag upp vad som är aktiva respektive passiva kostnader. Nu är det dags att ta andra sidan av ekonomin – inkomsterna.

För att privatekonomin ska gå ihop är det en förutsättning att man har inkomster. Dessa inkomster kan komma från flera olika håll och variera utifrån livssituation. Jag har delat in mina inkomster på samma sätt som mina utgifter i aktiva resp. passiva.

Aktiva inkomster kräver aktivt arbete

En aktiv inkomst kräver att man lägger ner aktivt arbete. En anställd får lön för den arbetsinsats han/hon utför och lönen kan vara utifrån arbetade timmar som en timlön eller med ett fast månadsbelopp vid månadslön. Du som jobbar på det här sättet byter din tid och kunskap mot pengar. För att denna ström av inkomst ska kunna fortsätta måste du också fortsätta att ge av din tid. Om du blir sjuk eller uppsagd kommer inkomsten att försvinna. Du måste aktivt arbeta för att den här inkomsten ska upprätthållas och kallar den därför för aktiv inkomst.

Bilden hämtad från Wikimedia Commons. Attrib: SuperManu

Passiva inkomster kommer ändå

Motsatsen till aktiv inkomst är givetvis då den passiva inkomsten. Den inkomsten är inte beroende av din tid utan kan fortsätta att strömma in även om du ligger på soffan, i solstolen eller spelar boule.

Bilden hämtad från Wikimedia Commons. Attrib: Haddara

Hit räknas inkomster som t.ex.

  • ränteinkomster på ett sparkonto
  • aktieutdelningar
  • avkastning på fonder
  • bidrag som t.ex. barnbidrag

De flesta passiva inkomster får man endast ta del av en gång per år. Banken betalar ut sparräntan vid årsskiftet och aktieutdelningar görs endast efter aktiebolagets årsstämma osv.

Barnbidrag får man månadsvis men ur ett privatekonomiskt perspektiv kostar barn mer än vad barnbidraget täcker. Läste nånstans att ett barn kostar ca 1,5 miljoner kronor fram till 18 års ålder. Bidraget från staten ger väl nånstans kring 250 000 kr under motsvarande tidsperiod. Att producera fler barn i syfte att få högre passiva inkomster bör inte vara det bakomliggande motivet!

Jag har både aktiva och passiva inkomster men gillar allra bäst de passiva! Ett par gånger per år går jag igenom och lägger upp planer på hur jag ska få dessa inkomster att bli större och större med tiden. I nästa och sista delen tänkte jag ställa inkomsterna och utgifterna mot varandra och lyfta in ett begrepp som sammanfattar den privatekonomiska nivå jag eftersträvar att uppnå inom ett par år.

Om du tycker att mina spartips om att bajsa borta eller skrapa ur filmjölkspaketet är lite väl knasiga, häng kvar och läs sista delen. Då kanske du får en annan bild av mig och förhoppningsvis kan jag övertyga dig om att det är en bra väg att gå. Alla som vill och vågar – häng med!

Läs del 3 här

Aktiv och passiv ekonomi – del 1 av 3

Majoriteten av mina spartips rör vad jag kallar för ”passiva utgifter”. Jag vill helst inte spara på sånt jag tycker är roligt och uppskattar. Däremot ser jag rött om pengar jag slitit ihop försvinner utan att jag får ut något mervärde för de.

När det gäller ekonomi och passivitet så är det vanligaste begreppet ”passiv inkomst”. En sådan inkomst är pengar som rullar in utan att man behöver arbeta. Ränteinkomster från ett sparkonto är typexempel på en sådan inkomst. Där kan du placera pengar och låta pengarna jobba åt dig och generera ränta. Inkomsten har man även när man sover, är ledig eller blir sjuk.

En aktiv inkomst är motsatsen för vilken du hela tiden måste arbeta för att få mer. Vanligt är att man säljer sin tid i utbyte mot lön som anställd.

I analogi med ovan resonemang kan man dela in sina utgifter i aktiva och passiva.

Vad är en aktiv utgift?

En aktiv utgift är en kostnad som för mig ger något tillbaka i form av glädje, energi eller mera tid över för annat. Allt som ger mervärde för mig som person. Att åka på en semesterresa eller köpa en ny teknikgadget är exempel på aktiva utgifter för mig. Den här typen av utgifter är inget som jag fokuserat på att leta spartips på. Det är ju dessa utgifter som är det bästa i livet! Därmed inte sagt att det finns pengar att spara, men det är inte huvudfokus på den här bloggen.

Vad är en passiv utgift?

En passiv utgift är något jag betalar utan att känna att jag får något som helst mervärde tillbaka från. Hit räknas många ”nödvändiga” kostnader som man bara inte kommer ifrån som t.ex. hyra, bolåneränta, sophämtning och el. Jag tror nog att de allra flesta kan hålla med om att dessa räkningar är oerhört tråkiga att betala. Det är här jag lägger mitt krut på att kapa ner kostnaderna så mycket det går, utan att för den skull leva som en eremit, i en koja, mitt i skogen!

Hur vet man om en kostnad är aktiv eller passiv?

Ingen förutom du själv kan bestämma vilka av dina utgifter som är aktiva respektive passiva. Det är helt och hållet en subjektiv bedömning. Du måste tänka på utgiften och känna efter om den ger dig energi, glädje tillbaka. Jag har tidigare tagit upp som exempel det här med designat toapapper, vilket för mig är helt ofattbart. Jag blir inte ett dugg gladare, nöjdare eller mår bättre av att använda papper med fina blommor på istället för vanligt basic papper, som kostar mindre än hälften så mycket. Klockrent Passiv Utgift…för mig! Hur är det för dig?

Har du funderat på det här sättet kring dina månatliga utgifter?

Det var första delen i en serie inlägg jag tänkt göra om ekonomi, på ett något högre plan än de handfasta spartipsen. Hoppas att du gillar även den här typen av inlägg. I nästa del (del 2) tänkte jag skriva om min syn på inkomster, för att sen i sista delen ställa dessa mot varandra.

Läs del 2 här

För att inte missa några av mina inlägg så får du gärna följa mig via Facebook, Twitter och nu även via epost.

  • Spartips till din epost

    Se till att du inte missar några av mina spartips. Anmäl din epost här. Självklart helt gratis!

Handla mat utan inköpslista = jobba en extra månad varje år

Igår gjorde jag något radikalt! Jag for till mataffären utan att i förväg ha tänkt ut vad jag ska laga för mat, tillät både mig och barnen att plocka åt oss det som vi tyckte såg gott ut utan nån utarbetad plan om vare sig hur länge maten skulle räcka eller vad det skulle kosta.

Godare mat kostar mer pengar

Jag är fullt medveten om att det är skillnad på mat och mat. Det finns massor med produkter som helt enkelt ÄR mycket godare än budgetvarianterna. Exempel på produkter där jag ”uppgraderade”:

  • Prästost/Herrgårdsost (65 kr/kg) -> Västerbottensost (149 kr/kg)
  • Tomater (20 kr/kg) -> Körsbärstomater (45 kr/kg)
  • Rynkeby Apelsinjuice (8,30 kr/L) -> Brämhults färskpressade apelsinjuice (30 kr/L)
  • Valio 1L yoghurt (17 kr /L) -> Yoggi Dröm småförpackningar (35 kr /L)
  • Vatten (0 kr) -> Burn energidryck (11 kr/burk)

Det finns inget snack om att de dyrare produkterna i detta fall ÄR mycket godare! Om du provat dessa håller du säkert med mig.

Hur mycket dyrare blev matkassen?

Jag brukar normalt landa på 800 kr på storhandlingen när jag tidigare veckohandlat. Då har jag slaviskt följt min handlingslista och i förväg tänkt ut 5-6 maträtter och de har räck även till lunchlåda dagen efter. De här matkassarna vi handlade fick vi betala 1180 kr för. Och jag har inte riktigt koll på hur många rätter vi kommer att kunna laga. Det vi blev sugna på i affären och där vi plockade ihop matvaror för att kunna laga var i alla fall:

  • Nachostallrik
  • Kräftstjärtar i sås med färsk pasta
  • Kyckling (ospecificerad tillagning)

Vad är priset jag får betala?

Ja, det är inte så att jag har nån specialrabatt och betalar mindre för maten. Nä, det jag menar med ”priset man får betala” är hur täcker jag upp för den högre utgiften. Istället för att säga att vi inte har råd så ställer jag oss frågan hur kan vi ha råd med detta?

Skillnaden i pris för handlingen blev alltså 380 kr. Enkel matematik gör att årsskillnaden blir 19.760 kr. De allra flesta som arbetar byter sin tid mot pengar. Pengar som vi sen använder för boende, bil, resor, kläder, mat och övrig konsumtion. Den genomsnittliga månadslönen i Sverige låg på 28.400 kr 2010, enligt SCB. Beroende på kommunalskatt och medlemskap i Svenska Kyrkan eller inte så får man ut ca 20.000 kr netto.

Man skulle alltså kunna säga att priset man får betala är att jobba en hel månad extra varje år, för att kunna handla mat spontant utan planering och budget. Och nu har jag bara räknat på just den här handlingen. Det tillkommer ju det faktum att maten inte kommer att räcka hela veckan. Vi kommer behöva köpa lunch på jobbet och handla mat en gång till.

Om man vänder på det och går från att ha handlat på detta sätt till att bli mer planerande och ta bättre hand om sina intjänade pengar så kan man alltså skippa att jobba en hel månad varje år!

Vad väljer du?

PS. Apelsinjuicen är redan slut efter mindre än 24 timmar…den var ju så sjukt god! 🙂

Räkna om till din personliga valuta

När jag var liten och mina föräldrar pratade om vad olika saker kostade brukade jag ofta ställa frågan ”Hur många tuggummin får man för det?”. Jag hör nu mina egna barn ställa liknande typer av frågor kring för dem abstrakta saker som pengar, t.ex

– Hur många godisar är 1000 kr?

eller om tid, t.ex.

– Hur många Bolibompa-program är det kvar tills vi är framme hos Farmor & Farfar?

Varför gör vi människor så här? Jag tror det är för att vi behöver kunna värdera saker i relation till något vi känner till bättre.

Konvertera till en personlig valuta med emotionellt värde

Att översätta värdet av en leksaksbil till antal tuggumin eller lösgodisar är helt naturligt. Det är inte den exakta summan i kronor och ören som ligger till grund för barnens värdering. Det är vad man får i utbyte för det och så länge det man byter bort inte har något reellt värde för dem så byter man enkelt bort det. Att byta en papperslapp mot gott godis är ju helt fantastiskt, eller hur? Man skulle kunna likna det vid att vi räknar om, konverterar till vår egen valuta. En valuta som är unik för var och en av oss och som har ett emotionellt värde.

Pengar är idag abstrakta siffror vi ser på ett lönebesked, kontoutdrag eller en kreditkortsfaktura. Att det blir mindre kontanthantering i samhället har många goda fördelar, men det gör absolut inte att vi får större känsla för värdet av dem. Snarare blir pengar än mer abstrakta. Kanske var det ur den synvinkeln bättre förr då vi människor handlade med grisar, havre och ull?

Vilken är din personliga valuta?

Istället för kronor och ören kanske vi lättare kan förstå kostnader, intäkter, ränta och avkastning om vi konverterar värdet till vår egen personliga valuta?

Image by א (Aleph), http://commons.wikimedia.org

Säg att du är en kaffeälskare som gillar att avnjuta en god Latte Macchiato från din fina Tassimo på lördagsmorgnar (kostar ca 9 kr per kopp exkl. el och vatten…om du inte redan räknat ut det förut).

Nästa gång du går i mataffären, på autopilot och plockar åt dig toapapperet för 54 kr, som de ställt närmast gången – stanna till! Måste du verkligen köpa just det papperet? Får du eller din rumpa verkligen ut något extra värde av att det är små fina blommor på ett 3-lagers papper när du torkar bajset för att sen spola ner det i avloppet? Om det är så, då är ”3-lagers toapapper med små söta blommor” din personliga valuta!

Om det inte är så, vill jag att du tar 10 steg extra nästa gång du handlar. Gå in i gången så kan du hitta ett papper som kostar 36 kr istället för samma mängd och med samma funktion. Vad är skillnaden? Vad är värdet på din ansträngning? Ja, konverterat till din valuta så är skillnaden 2 st Latte Macchiatos! Vilken kaffeälskare skulle tacka nej till att få 2 st goda koppar kaffe som belöning för att sätta en fot framför den andra 10 ggr i rad?!

Första månadsbeloppet på aktivt sparade pengar

Nu har första månaden passerat sen jag startade mitt nya projekt som går ut på att aktivt spara pengar i daglig konsumtion. Jag har företagit mig aktiviteter av varierande slag, men lagt mycket fokus på att hitta möjligheter till gratis mat. Det utgör en stor men livsnödvändig kostnad. I slutet av varje vecka har jag summerat ihop mina besparingar och fört över beloppen till ett separat konto (nej, jag satte inte namnet BajsaBorta på kontot). Här är mina överföringar sen starten vecka 7 till och med vecka 11.

 

Aktivt sparande vecka 7 till 11 2011

Det är ju helt klart så att värdekuponger av olika nya maträtter är det som ger största besparingen. Överlägset största bidraget hittills är en värdekupong på Felix FörbeRätt, nåt halvfabrikat som lurar en tro att man lagar maten. I praktiken är det 2 påsar man ska mixa. Det var en full middag för 4 personer och skulle ha kostat 68 kr. Tack Felix! Andra kuponger jag kommit över är AXAs GreatGröt (prova säga det snabbt med engelskt uttal på Great och svenskt på Gröt…ganska svårt!!), Arla Ekologisk Keso och Grandiosa Calzone.

Aktivt sparande – definierat

Det var ett tag sen jag skrev något men det innebär samtidigt att jag haft desto mer tid att fundera kring saker och ting. En sak är begreppet ”aktivt sparande” som jag tycker används fel. Om man googlar på begreppet får man mestadels träffar som handlar om fondsparande, vilket i praktiken egentligen handlar om att man är aktiv i sina placeringar/investeringar. Det behöver ju inte betyda att man sparar pengar egentligen. Därför vill jag omdefiniera begreppet Aktivt Sparande.

Aktivt sparande enligt mig

”Ett aktivt sparande innebär att man på ett medvetet och aktivt sätt sparar pengar i förhållande till sin normalkonsumtion.”

Om vi tar bloggens grundläggande och nödvändigaste tips  som handlar om att bajsa borta. Om man är en person som normalt brukar bajsa hemma, men medvetet förändrar sitt beteende och aktivt strävar mot att bajsa borta istället. Då har man enligt mig genomfört ett aktivt sparande. I många fall handlar det ju såklart om ganska små enskilda summor, men jag tror att totalt sett blir det desto trevligare siffror. Jag tänkte från och med nu börja spara mer aktivt och så här tänkte jag gå tillväga.

För varje enskild handling som per definition är ett aktivt sparande ska jag föra över summan till ett nyöppnat bankkonto. För att det inte ska bli alltför många transaktioner tänkte jag summera ihop dagsvis eller veckovis. Huvudsaken är att jag ska få visualiserat för mig hur mitt aktiva sparande växer. Detta för att skapa en tillräcklig morot att bygga på sparbeloppet.

Massor med olika sätt att spara aktivt

Det finns ju mängder av olika vardagliga saker man kan spara aktivt på. Mycket av sparandet kommer säkert att beröra mat, dryck och det som kommer ut på andra sidan. Därtill kommer det säkert en del transporter och annat sen när det går att börja cykla igen. Ett par saker som jag redan nu vet att jag ska satsa på är:

  1. Bajsa borta
  2. Använda rabattkuponger
  3. Få gratis varuprover
  4. Äta gratis mat
  5. Källsortera Extreme (förklaras snart)

Jag kommer säkert kunna fylla på den här listan med fler saker vad det lider. Det viktiga nu är att komma igång och tänka aktivt sparande i de handlingar som i många fall går på autopilot. Det blir nog den största utmaningen! Jag börjar med att logga in på min Internetbank och öppna det nya kontot. Ska jag kalla det för ”Bajsa Borta”…njae, kan bli lite kymigt nästa gång jag sitter hos banken för genomgång av min ekonomi. Får bli ”Aktivt sparkonto” istället.

Följ mig på: